NCS-systemet i byggnadsvården

Skrivet av Anders Franzén

Ur Byggnadskultur nr 2/2000

NCS-kartan är mycket användbar inom den vardagliga antikvariska byggnadsvården. Dock tillgodoser den inte alla behov, trots de 1 750 kulörerna. Vad är det som brister? Här en antikvaries kritiska synpunkter.

1. De bleka nyanserna ligger för glest.

Om man dokumenterar ursprungliga färger kan man få problem när man lämnar sektorn med bleka gråtoner. Intervallet 0500-n till 1002=xxx är väl täckt, men när kulörtheten ökar något saknas många traditionella nyanser. En hel del återfinns dessbättre i Målaremästarnas ljusgrå block från 1960-talet, och med översättningslistan från MF till NCS så kan man uttrycka sig exakt.

Som amatör på färgteori anar jag att ögats känslighet för nyansskillnader är mycket hög vid bleka färger, men betydligt lägre vid mättade kulörer. Ett anspråkslöst förslag: inför ett 15-procentssteg för kulörthet, och kombinera den 15-procentig gråheten med kulörer som är starkare än 2 procent. Jag längtar så efter 1505-y30r och 1515-y60r!

2. Många kulörstarka nyanser saknas.

Tyvärr har Färginstitutet visat liten förståelse för byggnadsantikvariens vanligaste användning av NCS, nämligen som dokumentationsverktyg. Vid 1995 års revidering till NCS Edition 2 utgick 46 gamla nyanser, samtliga med hög kulörthet i kombination med stor gråhet. Vissa kulörer är svårt drabbade, t. ex. r10b och g70y. För att kunna avläsa sådana färger använder jag i dag en utvidgad Edition 2-solfjäder, där jag lagt till de nyanser som fanns med fortfarande i 1992 års upplaga.

3. Färgtillverkningen styr kulörurvalet.

Kanske är denna punkt orsaken till de två föregående bristerna. Det är ett faktum att många av de nyanser som 1992 betecknades som produktionstekniskt svåra har förekommit traditionellt, och därför kan vara efterfrågade även i dag. Men färgbrytningen utgår nästan utan undantag från en vit färg, vilket gör det svårt att nå mycket mörka och kulörta färger.

Om man däremot utgått från ett ofärgat bindemedel, t. ex. kokt linolja av hög kvalitet, så hade det inte varit särskilt svårt att nå önskat resultat.

Ett annat produktionstekniskt hänsyn är att man har lyft bort kulörer som endast kan framställas med giftklassade pigment.

Dessa hänsyn har lett till att flera intressanta nyanser av engelskt rött och järnoxidrött, liksom av koboltblått och grön umbra, numera saknas.

Anders Franzén är byggnadsantikvarie, verksam i Uppsala. Han är ledamot av styrelsen i Svenska föreningen för byggnadsvård.