Artikelsamling Byggnadskultur

Artiklarna är tidigare publicerade i vår medlemstidning BYGGNADSKULTUR under åren 1990 till 2010

Du kan välja något av följande sätt att hitta i databasen

1. Bläddra bland alla artiklarna nedan, de senast publicerade visas först
2. Välj bland kategorierna i marginalen till höger
3. Sök på författare, årtal eller fritext på innehållet i sökrutan längst upp till höger

Senast inlagda artiklar

Att vända en atlantångare - Gula listan

Arkitekturhistoria Av: Johanna Roos

Sveriges kommuner intar en nyckelroll i bevarandet och skyddandet a åra kulturmiljöer. Men många gånger saknas kunskap, dels om ilka kulturvärden som finns i kommunen, dels om hur de ska hanteras. Problemet är generellt, men Karlstads kommun ble till och med anmäld för att inte leva upp till det lagstadgade arsamhetskravet. Hur har det gått sedan anmälan gjordes – har det blivit bättre? Karlstads… Läs mer

Med autosol mot framtiden

Arkitekturhistoria Av: Martin Rörby

Silverglänsande raster som spelar mot speglande glas och blänkande plåt. Så har i byggt i snart två generationer och ändå tycks i stå ganska handfallna inför hur i egentligen ska ta hand om den här typen a hus. Hötorgscity, det kanske mest prominenta exemplet i Sverige på byggande a detta slag har nu 50 år på nacken. Under en stadsvandring där i början på 1990-talet, när området fortfarande ar… Läs mer

Pensionat med innanfönster - historien om Villa Sjötorp

Arkitekturhistoria Av: Eva Löfgren

Att njuta a årsringarna i sitt eget gamla hus är en sak, men hur är det om man ill bedriva näringsverksamhet i en byggnad med tydliga ålderstecken? Kan hotell- och restaurangbesökare uppskatta kvaliteterna, eller ser de bara skavanker i det gamla? För Ellika Mogenfelt ar patina aldrig en del a affärsidén, för någon sådan fanns inte när hon övertog släktens enorma illa i bohuslänska Lyckorna. Idag… Läs mer

Fönsterrenovering i stenstaden

Fönster Av: Sofia Larsson & Roger Karlsson

I Göteborg finns norra Europas största och bäst bevarade stenstad från perioden 1870–1920. Många hus i området har farit illa a dåliga restaureringar och ombyggnader, men bland fastighetsägare och bostadsrättsföreningar har intresset för att bevara de gamla träfönstren ökat under senare år. Sofia Larsson och Roger Karlsson berättar om sina erfarenheter a fönsterrenovering i stenstaden och ger råd… Läs mer

Nya fönster mot Paris

Fönster Av: Maria Ihrefors

Med sina 40 studentrum är Svenska studenthemmet i Paris ett a de minsta husen i campusområdet Cité Universitaire. Samtidigt är det ett a de mest kulturhistoriskt och arkitektoniskt intressanta. Huset påminner om ett dockhus; det är högt och smalt och fasaderna stramt 1930-talsklassicerande. I de djupa fönsternischerna har många svenska studenter suttit och begrundat den parisiska himlen. Här… Läs mer

Skadad fönsterbåge som ny med S-skarv

Fönster Av: Mattias Wallin-Brandt

De flesta a oss tycker det är jobbigt nog att skrapa färg och kitta om åra gamla fönster. Men det finns faktiskt de som ägnar sina bågar mycket större omsorger än så. Det handlar om lagningar a skadat trä, om ilusningar, halvsulningar och genomgående skarvar. För den som känner sig hugad att pröva på en traditionell S-skar ger snickaren och fönsterhantverkaren Mattias Wallin Brandt några goda råd… Läs mer

Energisnålt utan fönsterbyte

Fönster Av: Paul Hansson

Goda råd är inte alltid dyra! I energispartider som dessa spelar fönster en iktig roll för husets energiförbrukning, men den är inte så avgörande som många fönstertillverkare ill göra gällande. Rådet att byta ut gamla fönster för att spara energi är ett dåligt råd, det finns både arsammare och kostnadseffektivare åtgärder för att energieffektivisera fönster. Paul Hansson beskriver några a myterna… Läs mer

Slit och släng eller vårda och spara?

Ledare Av: Stephan Fickler

Fönster är iktiga. Ingen byggnadsdel har så stor betydelse för det gamla husets karaktär som fönstren. Vi säger att de är husets ögon, husets själ och förlorar oss i beskrivningar a de munblåsta glasens subtila skönhet, spröjsarnas ackra ljusspel och kärnvirkets elefantkvalitet. Dessa kvaliteter har uppenbarligen ett ärde. Moderna fönster har andra ärden, de kanske inte är lika hållbara men de är… Läs mer

Hur kunde det gå såhär långt?

Arkitekturhistoria Av: Johanna Roos

Runt om i landet tillåts ärdefulla byggnader förfalla eller byggas om på ett ovarsamt sätt, utan att någon ingriper. Byggnadsvårdsföreningens Gula lista äcker ofta frågan: Hur kunde det gå så här långt? Hur kommer det sig att dessa byggnader inte betraktas som de fantastiskamresurser de i själva erket är? Ett anligt uttryck är att den bästa byggnadsvårdaren är en kunnig och intresserad… Läs mer

Främmande land

Övrigt Av: Eva Löfgren

Det står en gräsklippare i mitt badrum, en motorgräsklippare a okänt märke, nätt i storleken. Badrummet kan tyckas som en märklig plats för en sådan maskin och faktum är att jag inte et hur den hamnade där. Någon hade den med sig, sannolikt för att garantera att ingen annan lade beslag på den i ett känsligt ögonblick. Så ble den kvar och omvandlades till det som krävdes i stunden. Häromdagen… Läs mer

Tidigare artiklar i bokstavsordning

10 tips för dig med snö på taket

Tak

Pressmeddelande, Villaägaren mars 2010 Snön har fallit i rikliga mängder över hela Sverige. Det börjar bli hög tid att skotta taket. Här är 10 punkter att… Läs mer

1700-talshus i 1800-talsdräkt

Restaurering Av: Adam Katzeff

Ur Byggnadskultur nr 1/2005 Nu har det återuppstått - det lilla 1770-talshuset på Långvinkelsgatan i Helsingborg. Restaureringsprocesen tog fyra år. Adam… Läs mer

1800-tal med tapetgrupp på modet

Trädgård Av: Inger Ernstsson

Ur Byggnadskultur nr 2/2008 Starka färger och brokiga mönster ar på modet i inredningen under det sena 1800-talet. Idealet slog igenom också i parkerna. Se här… Läs mer

1800-talets stilblandning har unika kvaliteter

Arkitekturhistoria Av: Fredric Bedoire

Ur Byggnadskultur nr 4/1993 Om man betraktar 1800-talets byggnadsverk frikopplade från sina förebilder framstår de som en starkt uttrycksfull byggnadskonst med… Läs mer

1930- och 40-talens småhusbebyggelse - ett arv att förvalta

Bebyggelsehistoria Av: Christina Engdahl

Ur Byggnadskultur nr 1/1990 Om i inte i tid uppmärksammar kvaliteterna i småhusbebyggelsen från 1930- och 40-talen kan många hus gå förlorade. Gentemot… Läs mer

1950-tal med ljusa ytor

Arkitekturhistoria Av: Ulla Eliasson

Ur Byggnadskultur nr 3/1999 SE OM SITT HUS (I): Arkitektonisk kvalitet i ett litet radhusområde och om konsten att behålla den. Läs mer

1960-tal med mörka volymer

Arkitekturhistoria Av: Kerstin Barup

Ur Byggnadskultur nr 3/1999 Se om sitt hus (II) Råa, underhållsfria tegelväggar omsluter trädgård och kök: plats för odling och mat. Läs mer

2 x Asplund - Från hungersnöd till kulturstöd

Arkitekturhistoria Av: Per Qvarnström

Ur Byggnadskultur nr 3/2004 Gunnar Asplunds lagerhus och sonen Hans Asplunds medborgarhus i Eslö kan illustrera svensk 1900-talshistoria. Det ena står nu tomt,… Läs mer

49 kommuner berättar om det moderna samhället

Bebyggelsehistoria Av: Karolina von Mentzer och Björn Ohlén

Ur Byggnadskultur nr 4/2007 Hur ser det moderna samhällets kulturar ut ur ett kommunalt perspektiv? Vilka byggnader eller miljöer ill ni lyfta fram? Det är… Läs mer

8 råd till en bostadsrättsförening

Restaurering Av: Anders Franzén

Ur Byggnadskultur nr 4/2006 Som ledamot i styrelsen för en liten bostadsrättsförening har jag haft god användning a mina insikter och kontakter inom… Läs mer

Äldre fönster - Historik och renovering

Fönster Av: Jan Lisinski

Ur Byggnadskultur nr 1/1995 Underhåll a fönster lönar sig. Äldre träfönster - även från 1700-talet - är ofta i mycket god kondition. Reparation och underhåll… Läs mer

Alla tiders trä

Material Av: Anders Franzén

Ur Byggnadskultur nr 1/2009 I årt skogklädda Sverige står trähusen tätt. I så kallade stenhus finns också stora mängder trä i takstolar, bjälklag, golv,… Läs mer

Alléer, träd och trädvård

Trädgård Av: Anders Hallengren, Patrik Olsson och Lena Litchfield

Ur Byggnadskultur nr 1/1999 Träden utgör ett iktigt inslag i kulturlandskapet i synnerhet då de bildar alléer. De äldre alléträden ger också livsrum för… Läs mer

Allergianpassad städning

Övrigt Av: Måns Hagberg

Ur Byggnadskultur nr 3/1998 Var tredje svensk har någon form a överkänslighet. Orsakerna är inte klarlagda, men man et att exponeringen för allergener och… Läs mer

Allt kakel är inte kakel

Material Av: Stig Lodé

Ur Byggnadskultur nr 3/2001 Plattor a keramik, bränd lera, har tillverkats i tusentals år. Vi har dem på äggar och gol i badrum och kök. Vi ser dem på fasader,… Läs mer

Än lever Bältarbo tegelbruk

Material Av: Peter Nilsson

Ur Byggnadskultur nr 3/1991 Tack are Bältarbo tegelbruk kan Katarina kyrka restaureras med inhemskt massivt stortegel. Men arbetet i ringugnen är tungt,… Läs mer

Andelsfrysen - nu fungerar den igen

Bebyggelsehistoria Av: Henrik Borg och Suzanne Pluntke

Ur Byggnadskultur nr 2/2007 En oansenlig byggnad, ett enkelt, grått andelsfryshus i Skåne Tranås, har fått nytt liv. När kylan slutade fungera efter 50 års… Läs mer

Andra sommaren på Vårholma - Ett renoveringsprojekt utan tidplan

Restaurering Av: Simone Johannisson

Ur Byggnadskultur nr 3/2006 Hur går det med renoveringen a Vårholma säteri? I Byggnadskultur nr 3 2005 berättade Simone Johannisson om problem och glädjeämnen… Läs mer

Äng och hage återskapas på dalsländsk skogsgård

Trädgård Av: Kolbjörn Waern

Ur Byggnadskultur nr 4/2008 När Kolbjörn Wærns farfar köpte Skärbo i Dalsland i början a förra seklet låg den i ett öppet ängs- och haglandskap omgivet a… Läs mer

Anpassning - snubblande nära det triviala

Övrigt Av: Fredric Bedoire

Ur Byggnadskultur nr 1/2001 I hörnet a Agardsgatan och Kille-backen, i sluttningen ner mot havet, ligger Stolpagården, en a Båstads många fina gamla… Läs mer

Använd media - skapa opion

Opinion Av: Benke Carlsson

Ur Byggnadskultur nr 2/2005 Är en ny rivningsvåg på äg, undrade Ingela Broström i ledaren i förra numret a Byggnadskultur. Byggnadsvårdsföreningen, som ill… Läs mer

Är mitt hus angripet?

Röta, svamp och insekter Av: Viveka Petrén

Ur Byggnadskultur nr 1/2000 Sven-Erik Sihlberg är byggmästare och har lång erfarenhet a att arbeta med gamla hus. Med sin firma Ebbalund i Gustavsberg har han… Läs mer

Arkitektens smak - och allmänhetens

Bebyggelsehistoria Av: Eva Kvarnström

Ur Byggnadskultur nr 4/2007 Bostadsområden byggda i traditionell stil med småstaden som förebild ärderas sällan högt a arkitekter. Däremot uppskattas de a… Läs mer

Arkitekter på fasad

Arkitekturhistoria Av: Anders Franzén

Ur Byggnadskultur nr 4/1998 För hundra år sedan signerade arkitekterna sina erk, inte bara på ritningen utan även på fasaden. Läs mer

Arkitektur i klassisk och fri stil

Arkitekturhistoria Av: Sture Balgård

Ur Byggnadskultur nr 2/2009 Charmig! Särpräglad! Städernas gamla byggnader anses a många ha både själ och karaktär. Lika många har svårt att "sätta fingret på"… Läs mer

Armaturer i tid och rum

Övrigt Av: Valdemar Skantze

Ur Byggnadskultur nr 4/2008 Karlskrona Lampfabrik grundad 1884 är Sveriges äldsta armaturindustri och ett levande kulturarv. Maskinpark, erktyg och modeller… Läs mer

Årsringar ger svar

Bebyggelsehistoria Av: Stina Liljas

Ur Byggnadskultur nr 1/2009 De som byggde gården lämnade inga ritningar eller annan dokumentation efter sig. Några hus finns på storskifteskartan från 1826.… Läs mer

Åter till 1700-talets Ungurmuiza Ett svensk-lettiskt byggnadsvårdsprojekt.

Restaurering Av: Ann Lepp

Ur Byggnadskultur nr 4/2002 Ungurmuiza herrgård ligger i Gauja nationalpark id sjön Ungur i Cesis län omkring tio mil nordöst om Riga. Det är en a Lettlands… Läs mer

Att återanvända en stad

Utbildning Av: Jennie Sjöholm

Ur Byggnadskultur nr 3/2010 Kungliga Konsthögskolans påbyggnadsutbildning i restaureringskonst har arbetat med den omvandling a staden Kiruna som orsakas a… Läs mer

Att återanvända en stad

Övrigt Av: Jennie Sjöholm

Ur Byggnadskultur nr 3/2010 Kungliga Konsthögskolans påbyggnadsutbildning i restaureringskonst har arbetat med den omvandling a staden Kiruna som orsakas a… Läs mer

Att återbruka kunskap

Utbildning Av: Gunnar Almevik

Ur Byggnadskultur nr 3/2010 Kunskap krävs för ård a äldre byggnader. Men hur årdar man kunskap? Kan man återuppta förlorat hantverkskunnande? Gunnar Almevik… Läs mer

Att återskapa en radby i nordisk timmertradition

Trä och snickerier Av: Kristina Linscott

Ur Byggnadskultur nr 2/2002 Hantverkare och akademiker från flera länder har hållit en »workshop« om byggnadstraditioner och restaureringsmetoder i Litauen.… Läs mer

Att bevara Grönsöö slott som en levande kulturmiljö

Restaurering Av: Jacob von Ehrenheim

Ur Byggnadskultur nr 1/2003 Familjen on Ehrenheim på Grönsöö slott har avstått från framtida anspråk på ar till förmån för ett långsiktigt bevarande a en a… Läs mer

Att bli byggherre och beställare

Övrigt Av: Maria Evans, Per Arne Ivarsson

Ur Byggnadskultur nr 3/2009 När en bostadsrättsförening ska handla upp en entreprenad uppstår ofta en mängd frågor. Vad krävs a föreningen när den får rollen… Läs mer

Att bli kolonist - att få del av ett kulturarv så gott som något

Trädgård Av: Lena Nessle

Ur Byggnadskultur nr 2/2003 Jag är en nybliven kolonist, men det känns som om den lilla plätten med sitt lilla hus arit förutbestämd för mig sedan länge. Läs mer

Att bo vid en bullrig landsväg

Fönster Av: Måns Hagberg

Ur Byggnadskultur nr 2/2010 Det finns många fina hus att titta på längs åra ägar och järnvägar, men det kan ara bullrigt att bo i dem. Måste man leva med… Läs mer

Att göra färgundersökning

Färg Av: Margareta Cramér och Michael Brantsjö

Ur Byggnadskultur nr 0/2000 Att undersöka hur huset arit målat är spännande, och ökar lusten att ställa det i ordning. Du får en bild a hur just det här huset… Läs mer

Att läsa Glimmingehus - vetenskap, dokumentation och upplevelse

Bebyggelsehistoria Av: Mats Edström

Ur Byggnadskultur nr 1/1997 Glimmingehus på Österlen byggdes under medeltiden och har sedan dess genomgått många byggnadsfaser och förändringar. Genom… Läs mer

Att njuta och lära

Utbildning Av: Calle von Essen

Ur Byggnadskultur nr 1/1999 Att åka på byggnadsvårdsläger är att njuta och lära, och allt däremellan! Njuta a en akti semester där man gör något ettigt -… Läs mer

Att på nytt anlägga en »sekelskiftesträdgård«

Trädgård Av: Helena Brämerson Gaddefors

Ur Byggnadskultur nr 2/2000 Vid Mundekulla gård i Småland anläggs under sommaren en bondträdgård med rötter i gamla traditioner från sekelskiftet. Här tas spår… Läs mer

Att rekonstruera tapeter

Restaurering Av: Ann-Charlott Strandberg

Vem har inte burit med sig ett frasigt tapetsjok från rivningskåken eller ödetorpet? I handfatet hemma i lägenheten försiktigt lossat de olika skikten från… Läs mer

Att reparera betong

Material Av: Karin Pettersson

Ur Byggnadskultur nr 3/1999 Betong är ett byggnadsmaterial med mycket god beständighet. Detta beror bland annat på betongens höga alkalitet (basisk, pH-värdet… Läs mer

Att respektera det befintliga - om tilläggets problematik

Övrigt Av: Jan Lisinski

Ur Byggnadskultur nr 1/2001 Att bygga nytt och tillföra nya funktioner i kulturhistoriskt ärdefulla miljöer är en mycket grannlaga uppgift. Den aktualiseras… Läs mer

Att restaurera byggnader

Restaurering Av: Jan Lisinski

Ur Byggnadskultur nr 1/1997 Vad ska man ta fasta på när en gammal byggnad restaureras? Ska den återställas till ursprungligt skick eller isa tidens spår?… Läs mer

Att restaurera modernismen

Arkitekturhistoria Av: Fredric Bedoire

Ur Byggnadskultur nr 3/1999 Att restaurera modernismen med dess nya material och konstruktioner är en utmaning för byggnadsvården. Det gäller att ge 1950-, 60-… Läs mer

Att sköta ett dass

Övrigt Av: Calle von Essen

Ur Byggnadskultur nr 2/2001 Att gå till ett dass är en särskild upplevelse. Det kan ara angenämt, men också otrevligt. Läs mer

Att söka det förflutnas färger

Färg Av: Richard Kjellström

Ur Byggnadskultur 1/2008 Varje region och trakt har sina byggnadstraditioner. Skillnader finns också i färgsättningen på husen. Richard Kjellström har studerat… Läs mer

Att ta hand om ett gammalt hus

Restaurering Av: Niklas von Zweigbergk

Ur Byggnadskultur nr 0/2000 Först gällde det en övergiven bondgård i Skåne, som ble en fin fritidsbostad. Sedan följde det ena huset efter det andra, alla »med… Läs mer

Att tillverka 1700-talstapeter

Övrigt Av: Björn Norman

Ur Byggnadskultur nr 4/1999 Tryckta papperstapeter har satts upp även i exklusiva miljöer. Vid restaurering a det kungliga slottet i Strömsholm påträffades… Läs mer

Att välja trä

Trä och snickerier Av: Christer Wallin

Ur Byggnadskultur nr 2/1999 Inte många ställer längre kra på trä, eller kan skilja på olika kvaliteter. Mycket kunskap är bortglömd. Låt oss därför lyssna på… Läs mer

Att vända en atlantångare - Gula listan

Arkitekturhistoria Av: Johanna Roos

Sveriges kommuner intar en nyckelroll i bevarandet och skyddandet a åra kulturmiljöer. Men många gånger saknas kunskap, dels om ilka kulturvärden som finns i… Läs mer

Att vårda en stadsbild - om färgprogrammet för Skeppsholmen

Färg Av: Karin Fridell Anter och Åke Svedmyr

Ur Byggnadskultur nr 3/1997 Skeppsholmen i Stockholm har de senaste åren kommit i fokus i flera debatter om förvaltningen och förnyelsen a känsliga… Läs mer

Att vårda med ljus

Övrigt Av: Monica Säter

Ur Byggnadskultur nr 4/2008 Ljuset skingrar mörkret, men belysningen kan också ställa sig i ägen, det blir lättare att se men svårare att uppleva. I… Läs mer

Att verka men inte synas

Material Av: Stephan Fickler

Ur Byggnadskultur nr 4/2010Att se skiftningarna i ett munblåst fönsterglas är en skönhetsupplevelse som blir alltmer sällsynt i takt med att äldre fönster byts… Läs mer

Bakom gallren i Visby

Arkitekturhistoria Av: Per Westholm

Ur Byggnadskultur nr 4/2010 Promenader leder lätt till att man upptäcker bebyggelsens särdrag. Världsarvet Visby har en stark medeltida prägel men också… Läs mer

Balkongen - en utsatt byggnadsdel

Övrigt Av: Martin Lagergren

Ur Byggnadskultur nr 3/2009 Få byggnadsdelar har så stor betydelse för arkitekturen och gatubilden som balkongen. Men renoveringshistorien är ett svart kapitel… Läs mer

Bauhaus restaureras och blir som nytt

Färg Av: Vicki Wenander

Ur Byggnadskultur nr 4/2003 De målade ytorna är en mycket iktig del a den arkitektoniska formen. Vill man återställa byggnadens utseende från 1920-talet räcker… Läs mer

Bergslagsskimmer

Bebyggelsehistoria Av: Ann Marie Gunnarsson

Ur Byggnadskultur nr 4/2000 Idén att bygga hus a slagg hämtades utomlands men utvecklades i två metoder i Bergslagen under 1700-talet. Tekniken skulle spara… Läs mer

Betong - Därför skadas den - Så kan den repareras

Material Av: Christer Molin

Ur Byggnadskultur nr 4/2004 För tio år sedan ansåg kulturmiljövårdare att betong över huvud taget inte gick att reparera. Idag har i en mer nyanserad bild -… Läs mer

Betong - som i Bredäng

Material Av: Johan Rittsél

Ur Byggnadskultur nr 3/1999 Byggandet a Bredäng på 60-talet ble starten i Stockholm för seriebyggande med nya metoder för betonggjutning. Få förändringar har… Läs mer

Betong Från hatobjekt till konstsubjekt

Material Av: Sven Olof Ahlberg

Ur Byggnadskultur nr 4/2010Många betraktar betong som ett a de hemskaste och fulaste material som finns. Kanske inte så konstigt med tanke på i ilka sammanhang… Läs mer

Betongkonst för bilar

Arkitekturhistoria Av: Martin Lagergren

Ur Byggnadskultur nr 2/2010 Hur gammal ska en byggnad ara för att bli byggnadsminne? Kan ett P-hus, symbolen för både massbilism och rivningsraseri,… Läs mer

Betongvågen

Arkitekturhistoria Av: Gunnar Almevik

Sommaren 1977 träffades svenska ungdomar med kraft a den amerikanska skateboardvågen. Mottagandet från uxenvärldens sida ar minst sagt ambivalent. Under åren… Läs mer

Bevara och utveckla

Bebyggelsehistoria Av: Paul Hansson

Ur Byggnadskultur nr 2/2009 Staden diskuteras intensivt. Vad ska i bevara och hur ska det nya se ut? Byggnadsvårdare och förnyare har sällan gått hand i hand,… Läs mer

Bevara våra trädgårdar

Trädgård Av: Elisabeth Svalin Gunnarsson

Ur Byggnadskultur nr 2/2008 Trädgårdsintresset ökar - men åra trädgårdar är samtidigt i fara. Tomter delas, staden förtätas och de små grönytorna försvinner i… Läs mer

Bilder av den tid som flytt

Övrigt Av: Caroline Swartling

Ur Byggnadskultur nr 3/2007 Gusums bruk, anno 1653, står och förfaller. Likaså Jordberga sockerbruk. Vinden ilar genom Hästhagens bostadsområde i Söderfors och… Läs mer

Bilkultur & huskultur

Övrigt Av: Paul Hansson

Ur Byggnadskultur nr 2/2010 Ingen skulle äl komma på tanken att sätta en Volvodörr på en fin eteranbil? Läs mer

Biografen Fontänen i Vällingby

Arkitekturhistoria Av: Claes Reichmann

Ur Byggnadskultur nr 3/2002 Uppgiften att restaurera en 1950-tals byggnad ter sig kanske enklare än en restaurering a t ex en timmerbyggnad från 1800-talet. De… Läs mer

Björn Wadén tvingas uppfinna hjulet på nytt

Intervju Av: Ulf Lindahl

Ur Byggnadskultur nr 3/2003 Kulturbeslag, ad är det ? Har ni också undrat över det lustiga ordet som i regelbundet möter i annonser i år tidskrift: Eskilstuna… Läs mer

Blir det lite mer dåtid i framtiden?

Ledare Av: Björn Ohlén

Ut! Höst, regn, blåst, mörker. Det ar bättre i somras när det ar sol, stilla och armt. Det är lätt att bli apatisk och passivt invänta nästa år. Låtsas som om… Läs mer

Bobergs maskinhall från 1897 - åter på plats 1997?

Arkitekturhistoria Av: Bo Sahlin

Ur Byggnadskultur nr 3/1994 Maskinhallen, gestaltad a arkitekten Ferdinand Boberg, ingick i den storslagna Konst- och Industriutställningen på Djurgården 1897.… Läs mer

Böcker för byggnadsvårdare

Utbildning Av: Anders Franzén

Ur Byggnadskultur nr 1/2002 Det finns oftast flera svar på arje fråga. Eller, för att se det från en annan sida, inom byggnadsvården är det svåra ofta att… Läs mer

Boostugan - ett experiment i nygammal teknologi

Övrigt Av: Tore Stenfelt

Ur Byggnadskultur nr 4/1990 Tore Stenfelt är smed i Saltsjö-Boo. På gården står hans smedja intill familjens bostadshus och ett uthus. Nu har gårdsmiljön fått… Läs mer

Bortglömd belysning

Övrigt Av: John Eklund

Ur Byggnadskultur nr 4/2008 Bostädernas gamla lampor är omhuldade antikviteter. Äldre belysningsarmaturer längs gator och framförallt i industrilokaler har… Läs mer

Bostäder för arbetskraft i Södertälje

Bebyggelsehistoria Av: Anna Ulfstrand, Hanna Gelotte, Eva Dahlström Rittsél

Ur Byggnadskultur nr 1/2006 Bostadsutvecklingen i Södertälje under efterkrigstiden är tätt kopplad till de stora företagen. Scanias beho a arbetskraft under… Läs mer

Bostadsrätt och byggnadsminne

Övrigt Av: Urban Alvring

Ur Byggnadskultur nr 4/2006 I stockholmsförorten Gröndal finns en grupp märkliga flerbostadshus. Det är de så kallade stjärn- och terrasshusen från omkring… Läs mer

Bra jobbat med färgen!

Ledare Av: Stephan Fickler

Ur Byggnadskultur nr 1/2008 Välkomna till ett nytt nummer a Byggnadskultur, en bra tidning för både läsare och annonsörer om man får tro år nyligen genomförda… Läs mer

Bruk och återbruk på landet

Övrigt Av: Sara Roland, Marie Odenbring Widmark

Ur Byggnadskultur nr 3/2010 Kan landsbygden utvecklas genom återbruk? Javisst kan den det! Idag används odlingslandskapet för att marknadsföra både produkter… Läs mer

Bruno Mathsson i Frösakull - Att ta vara på sommaren

Arkitekturhistoria Av: Kristofer Sjöö

Ur Byggnadskultur nr 1/2010 Att ta ara på sommaren. Bruno Mathsson är en a åra mest uppskattade möbelformgivare. På senare tid har han även hyllats för sina… Läs mer

Brytpunkt Kiruna

Färg Av: Jennie Sjöholm

Ur Byggnadskultur 1/2008 Kiruna, som har en rik och ärdefull kulturmiljö, står inför en stor omvandling. Det har blivit lönsamt att bryta järnmalm igen och… Läs mer

Bygga nytt med beprövad kunskap

Övrigt Av: Kerstin Barup

Ur Byggnadskultur nr 4/1998 Efter ett bottenläge när i stort sett allt byggande avstannat i Sverige erkar i ara på äg mot ett kvalitativt byggande med balans… Läs mer

Bygga om i köket

Restaurering Av: Lindahl/Broström

Ur Byggnadskultur nr 1/2003 Har man ett genuint gammalt eller ”halvgammalt” kök bör man självklart försöka bevara det med så små förändringar som möjligt. Men… Läs mer

Bygghantverkarens kunskapsväg

Opinion Av: Nils-Eric Anderson

Det senaste året har TV-program som »Fuskbyggarna« och »Byggfällan« gett byggbranschen en rejäl törn. Visserligen samlar tv-kanalerna lätta poäng som räddare i… Läs mer

Byggnaden som historisk källa - Arkivsökning i byggnadshistoriska arkiv

Övrigt Av: Lena A:son Palmqvist

Ur Byggnadskultur nr 3/1990 Museernas insamling a föremål, uppteckningar, foton, uppmätningsritningar m m har pågått sedan slutet a 1800-talet. Deras arki… Läs mer

Byggnadshyttan Mälsåker

Övrigt Av: Hans Sandström

Ur Byggnadskultur nr 3/1995 Mälsåkers slott är ett a åra praktfullaste 1600-talsslott, men har under det senaste seklet behandlats hårdhänt. Nu restaureras… Läs mer

Byggnadsminnet som ännu inte finns

Arkitekturhistoria Av: Ylva Blank

Ur Byggnadskultur nr 1/2006 Bostadshus från rekordåren - det så kallade miljonprogrammet - finns idag inte representerade bland åra byggnadsminnen. Men borde… Läs mer

Byggnadsordning - vem behöver den och varför?

Övrigt Av: Per Kallstenius

Ur Byggnadskultur nr 3/1996 Hur sätter i bäst den gemensamma yttre stadsmiljön i fokus? Kanske genom att klargöra förutsättningarna för stadsrummets gestalt på… Läs mer

Byggnadstimmer

Trä och snickerier Av: Göran Andersson

Ur Byggnadskultur nr 3/2002 Om irke för traditionella liggtimmerkonstruktioner, särskilt reparation och restaurering, berättar här Göran Andersson. Läs mer

Byggnadsvård - en miljöfråga?

Övrigt Av: Paul Hansson

Ur Byggnadskultur nr 3/2006 Varför fick byggnadsvården som miljöfråga inte det genomslag som ar tänkt? Och hur ska i nu kunna lyfta den kulturhistoriska… Läs mer

Byggnadsvård är vardagsarbete

Övrigt Av: Christina Lillieborg

Ur Byggnadskultur nr 1/2009 Att bygga ackra och hållbara hus är en sak. Men det är i förvaltningen som kvalitéer och ärden kan tas tillvara. AB Stadsholmen har… Läs mer

Byggnadsvård för gamla industrier - Forsviks industriminne ett exempel

Bebyggelsehistoria Av: Lars Bergström

Ur Byggnadskultur nr 2/1997 Vård a industrier är fortfarande en slumrande del a byggnadsvården, men det finns goda exempel. Ett a dem, Forsviks industriminne… Läs mer

Byggnadsvård i Istanbul med socialt engagemang

Övrigt Av: Anna Samuelson

Ur Byggnadskultur nr 1/2006 När det gäller byggnadsvård har i i Sverige mycket att lära från andra länder. Anna Samuelson, student på Byggnadsvårdsprogrammet,… Läs mer

Byggnadsvård i lägenhet

Ledare Av: Stephan Fickler

Byggnadsvård handlar äl om röda stugor, lindre och gamla gjutjärnsspisar? Absolut. Det också. Men framför allt har byggnadsvårdens synsätt isat sig ara… Läs mer

Byggnadsvård Resurshållning

Ledare Av: Stephan Fickler

Ur Byggnadskultur nr 1/2009 Detta nummer a Byggnadskultur handlar om hållbarhet och byggnadsvård. Hållbar utveckling och hållbart samhälle är isioner och mål i… Läs mer

Byggnadsvård vid Högskolan på Gotland

Utbildning Av: Tor Broström

Ur Byggnadskultur nr 1/2002 Läs mer

Byggnadsvården och turismen

Övrigt Av: Kjell-Åke Aronsson

Ur Byggnadskultur nr 3/2000 Sökande efter det ursprungliga och genuina, det autentiska, tillhör turismens drivkrafter. Det gäller särskilt för upplevelsen a… Läs mer

Byggnadsvårdens krav på linoljefärg

Färg Av: Anders Franzén

Ur Byggnadskultur nr 2/1999 Hur ar gamla tiders linoljefärg beskaffad? Ska det ara rå eller kokt linolja i färgen? Vilken linoljefärg är bäst? Enkla frågor kan… Läs mer

Byggnadsvårdens utbildningar och kompetensbehov

Utbildning Av: Linda Lindblad och Erika Johansson

Byggnadsvårdar gör alla som tar hand om hus utifrån byggnadens egna förutsättningar, och strävar efter att bevara såväl arkitektoniskt uttryck som ursprungliga… Läs mer

Byggnadsvårdsbutiker - vad är det, och var finns de?

Övrigt Av: Anders Franzén

Ur Byggnadskultur nr 2/2000 Byggnadsvård är inget entydigt begrepp, och byggnadsvårdsbutiker följaktligen inte heller. Här är i alla fall ett försök att ringa… Läs mer

Byggnadsvårdsläger - Vi utforskade en slottspark

Trädgård Av: Inger Ernstsson

Ur Byggnadskultur nr 1/2002 Svenska föreningen för byggnadsvård anordnar arje år ett antal läger på olika platser i landet. Under ett par sommarveckor får man… Läs mer

Byggnadsvårdsläger Täckhammar

Restaurering Av: Kjell Taawo

Ur Byggnadskultur nr 4/2002 I somras hölls den nionde årgången a det byggnadsvårdsläger som Sörmlands museum bedriver id Täckhammar utanför Nyköping… Läs mer

Byggnadsvårdsläger: Femton somrar med alla er!

Restaurering Av: Caroline Swartling

Ur Byggnadskultur nr 1/2007 Vill du ha en annorlunda semester? Semestra med bästa kompisen, familjemedlemmen eller träffa nya änner? Utveckla det där avsomnade… Läs mer

Byggnadsvårdsutbildning

Utbildning Av: Henrik Larsson

Ur Byggnadskultur nr 1/2002 Intresset för att skaffa sig utbildning inom byggnadsvård är stort. Idag finns en god tillgång på olika utbildningar. Flera nya har… Läs mer

Byta vandrarhemmet mot kulturhus?

Övrigt Av: Henrik Larsson

Ur Byggnadskultur nr 3/2000 Kulturhistoriskt boende finansierar bevarande och ökar intresset för det byggda kulturarvet. Läs mer

Carlsdals bruk - kunglig hovleverantör av gjutjärn

Material Av: Susanna Scherman

Ur Byggnadskultur nr 4/2001 Det började i Stockholm i november år 1740. Carl Hårleman ar överintendent i Carl Gustaf Tessins frånvaro, och ansvarig för att… Läs mer

Cement - ett efterlängtat hot

Material Av: Pedro Gandra

Ur Byggnadskultur nr 1/2001 Bland det första nyväckta byggnadsvårdare lär sig är att sky cement i mur- och putsbruk. Och ändå är kalkbrukets historia ett långt… Läs mer

Certifiering av hantverkare - något för Sverige?

Övrigt Av: Henrik Larsson

Ur Byggnadskultur nr 1/1998 Ska man kunna kräva kompetensgaranti a hantverkare som arbetar med byggnadsrestaureringar? Sådana finns i andra europeiska länder,… Läs mer

Dags att omvärdera

Ledare Av: Björn Ohlén

Ur Byggnadskultur nr 3/2010 Innerst inne gillar jag inte förändring. Eller kanske innerst inne, men i ardagen har jag svårt att acceptera den. Kanske är det… Läs mer

De lyckligt lottade

Arkitekturhistoria Av: Leif Thorin

Ur Byggnadskultur nr 1/2010 En egen plats, ett eget hus med trädgård att odla i och njuta av. Så ser erkligheten ut för tusentals kolonister. I koloniområdena… Läs mer

De nya golvmaterialen

Golv Av: Lone-Pia Bach

Ur Byggnadskultur nr 4/2001 Golvet ble ett iktigt arkitektoniskt element som arkitekterna arbetade mycket medvetet med under 1930-, 40-, 50-, och 60-talen. Nya… Läs mer

Den bortglömda spackelfärgen

Färg Av: Kerstin Karlsdotter Lyckman

Ur Byggnadskultur nr 4/2003 Vem bryr sig längre om oljespackel? Det kallades förr spackelfärg och ar ett iktigt underlag för oljefärg på invändigt snickeri i… Läs mer

Den engelska parken förr, nu och i framtiden

Trädgård Av: Magnus Olausson

Ur Byggnadskultur nr 2/1994 Som konstverk har trädgårdar och parker alldeles speciella förutsättningar: gestaltningsmedlen är naturens egna och utsätts därmed… Läs mer

Den föränderliga ladugården

Bebyggelsehistoria Av: Ulrich Lange

Ur Byggnadskultur nr 2/2007 En svensk ladugård ser äl ut som den alltid har gjort? Ja, kanske id ett hastigt ögonkast, men tittar man noga har den förändrats… Läs mer

Den målade fasadens byggstenar

Färg Av: Kerstin Lyckman

Ur Byggnadskultur 1/2008 Vad färgen innehåller är betydelsefullt, inte enbart ur hållbarhetssynpunkt utan också isuellt. Kerstin Lyckman,… Läs mer

Den måttfulla staden - önskestaden är mer än nostalgi

Övrigt Av: Viveca Berntsson

Ur Byggnadskultur nr 1/1996 Bevarandeföreningar är ett levande bevis på det intresse som finns för den svenska staden. Någon förening för rivningar,… Läs mer

Den nya staden växer fram

Bebyggelsehistoria Av: Eva Eriksson

Ur Byggnadskultur nr 3/2005 Den nya staden äxer fram 1920-talets arkitektur utvecklades i två riktningar. Dels mot ett stort raffinemang med exklusiva och… Läs mer

Den rationella klassicismen - om J N L Durands arkitekturlära

Arkitekturhistoria Av: Sture Balgård

Ur Byggnadskultur nr 1/1991 Den svenske militärarkitekten Carl Stål utarbetade 1834 ett Utkast till lärobok i byggnadskonsten. Hans uppdrag ar att skriva en… Läs mer

Den ryska träbyggnadskulturen - en svanesång?

Bebyggelsehistoria Av: Andreas Heymowski

Ur Byggnadskultur nr 2/2003 I Ryssland byggde man hus i timmer långt in i mitten a 1900-talet. Men därefter har många traditionella ryska timmerhus rivits,… Läs mer

Den svenska färgtraditionen

Färg Av: Margareta Cramér

Ur Byggnadskultur nr 1/1995 Ur den gamla färgtraditionen har i år egen tid utvecklats en brokighet som bygger på färgintensiteten i syntetiska pigment. Den… Läs mer

Dendrokronologi - åldersbestämning med klimatets hjälp

Trä och snickerier Av: Ragnar Engeström och A!f Bråthen

Ur Byggnadskultur nr 3/1992 Sedan 20 år finns i Sverige en metod att exakt datera trä. Här ges en kort presentation a hur dendrokronologi fungerar och hur… Läs mer

Det gäller livet - djurens eller husets!

Röta, svamp och insekter Av: Monika Åkerlund

Ur Byggnadskultur nr 1/2000 Det gäller att hålla huset torrt. Fuktigt och ruttet trä drar till sig fler skadeinsekter än torrt. Ta bort myrangripna stubbar… Läs mer

Det hänger på lusten

Ledare Av: Björn Ohlén

Ur Byggnadskultur nr 2/2008 Äntligen ett trädgårdsnummer igen! Dessutom med perfekt timing mitt i hänryckningen. Skir grönska, dofter och flödande ljus. Vem… Läs mer

DET STORA LYFTET - Köbenhavns Lufthavn - kulturarv av betong på vingar och hjul

Arkitekturhistoria Av: Ola Wedebrunn

Ur Byggnadskultur nr 4/2004 Det ar en närmast surrealistisk upplevelse för åskådarna när den 4000 kvadratmeter stora flygterminalen i betong sattes i rörelse… Läs mer

Det sunda femtiotalet - kan det vara något?

Bebyggelsehistoria Av: Eva Rudberg

Ur Byggnadskultur nr 2/1992 På femtiotalet fanns det ännu tid för hantverksmässigt byggande, även id storbyggen. Med åren har man kunnat upptäcka decenniets… Läs mer

Detaljerna gör huset

Tak Av: Erik Nordin

Ur Byggnadskultur nr 1/2001 Takfoten är takets fot, foten som står på äggen. Taksprånget springer ut från äggen - Samma byggnadsdel men två ord som beskriver… Läs mer

Detaljerna gör rummet

Trä och snickerier Av: Anders Franzén

Ur Byggnadskultur nr 2/2002 Åldern hos ett rum kan avläsas på flera sätt, men tydligast syns den på dörrar och fönster. Deras stil, konstruktion och storlek… Läs mer

Detektivarbete med moderna verktyg

Övrigt Av: Mats Svensson

Ur Byggnadskultur nr 4/2005 I kulturvårdande, historiska och arkeologiska sammanhang läggs ofta mycket kraft på detektivarbete för att ta reda på hur huset är… Läs mer

Docomomo vakar över hotad modernism

Arkitekturhistoria Av: Lotta Lander

Ur Byggnadskultur nr 4/2007 Flera a modernismens byggnader lever under hot. Docomomo är föreningen med medlemmar i 50 länder som ärnar om just dem. Inte minst… Läs mer

Drömmen om snickerifabriken - En berättelse om vackra fönster - och mycket mer...

Trä och snickerier Av: Björn Ohlén

Ur Byggnadskultur nr 1/2002 Tranemo är en liten tätort i södra delen a Västra Götaland. Det är en bygd präglad a industrialismen och 1900-talets… Läs mer

Ebbamåla bruk - Årets byggnadsvårdare 2007

Bebyggelsehistoria Av: Eva Kvarnström

Ur Byggnadskultur nr 2/2007 1993 upptäckte Anna-Karin och Anders Randver Ebbamåla bruk och kände genast: Det här ska bli år plats! Idag, efter 14 års hårt… Läs mer

Efterkrigstidens bebyggelse hotas av rivning

Opinion Av: Johanna Roos

Byggnadsvårdsföreningens »Gula lista« med hotade byggnader och miljöer fortsätter att äxa, den senaste tiden med fler byggnader från efterkrigstiden. För många… Läs mer

Egnahem, kiosk, en stängd affär

Bebyggelsehistoria Av: Johan Stenson

Ur Byggnadskultur nr 2/2007 Vad är intressant med Lindfors?Lindfors. Ett alldeles anligt litet samhälle i Värmland där tågen slutade stanna redan 1969 och… Läs mer

Egnahemsträdgården - den planerade folkhemsdrömmen

Trädgård Av: Mari Wahlström

Ur Byggnadskultur nr 2/1996 Den första svenska trädgårdsstaden, Enskede illastad, kom till i början a seklet. På 20-talet började de så kallade… Läs mer

Eld i baken och rök över taken

Skorsten, kakelugn och eldstäder Av: Sören Thurell

Ur Byggnadskultur nr 4/2000 Uppvärmning beskrivs ofta som ett före och ett efter kakelugnens införande. Och isst finns det många berättelser om hur man trängde… Läs mer

En frisk skorsten i ett friskt hus

Skorsten, kakelugn och eldstäder Av: Per Zackrisson

Ur Byggnadskultur nr 3/2004 I ett gammalt hus är eldstäderna centrala, som ärmekällor och som trivselskapare. Men inte så sällan är de utdömda a sotaren; elden… Läs mer

En gesäll kommer vandrande

Övrigt Av: Ulrika Krynitz

Ur Byggnadskultur nr 3/2006 Hur kommer det sig att man kan hitta ett tyskt korsvirkesdass i Östergötland? Historien började när de tyska andringsgesällerna… Läs mer

En hotad sommaridyll

Bebyggelsehistoria Av: Maria Görts

Ur Byggnadskultur nr 1/2010 Marielund – ett idylliskt sommarhusområde utanför Uppsala – står inför dubbla hot. Dels kan kommunen trots allt besluta sig för att… Läs mer

En kulturarvsupplevelse, vad är det egentligen?

Övrigt Av: Ewa Bergdahl

Ur Byggnadskultur nr 3/2000 Att uppleva, förstå och tolka den den fysiska miljöns kvaliteter och tydliga historiska avtryck är en nyckel till framgång för… Läs mer

En ofrivillig provokation

Övrigt Av: Vicki Wenander

Ur Byggnadskultur nr 3/2007 Ska du bygga om köket! Vad spännande! Vilken stil ska du ha? Det finns ju så många fina inredningar att älja på nuförtiden. De där… Läs mer

En skollärares livsverk

Trädgård Av: Anders Glassel

Ur Byggnadskultur 3/2008 Folkskolläraren Carl Edvard Goës skapade en unik skolträdgård i inre Lappland under 1940- och 50-talen. Skolan lades dock ner 1959 och… Läs mer

En vecka vid sojden

Övrigt Av: Elisabet Claesson

Ur byggnadskultur 2/1991 Det ska ara tyst i skogen när sojden tänds. Förr ar sojdgubben ensam i sin skog, men numera älkomnas alla turister att se på hur ett… Läs mer

Energideklaration - hot eller möjlighet?

Övrigt Av: Gustaf Leijonhufvud

Ur Byggnadskultur nr 1/2007 Lagen om energideklaration har trätt i kraft. Men hur systemet ska tillämpas i Sverige är ännu inte klarlagt, inte heller ad som… Läs mer

Energisnålt utan fönsterbyte

Fönster Av: Paul Hansson

Goda råd är inte alltid dyra! I energispartider som dessa spelar fönster en iktig roll för husets energiförbrukning, men den är inte så avgörande som många… Läs mer

Energisparande förutsättning för bevarande

Övrigt Av: Tor Broström

Ur Byggnadskultur nr 1/2007 Hur kan i bli bättre på att spara energi i gamla hus? Hur förbereder i oss på en framtid med kraftigt höjda elpriser?Det är hög tid… Läs mer

Enfamiljshuset i Sverige efter 1950

Bebyggelsehistoria Av: Leif Jonsson

Ur Byggnadskultur nr 1/1990 Mot slutet a 50-talet började det traditionella egnahemmet ersättas a en ny typ a enfamiljshus, anpassade till nya tekniska… Läs mer

Erfarenheter från ett kulturmord - den svenska stadsomvandlingen

Bebyggelsehistoria Av: Bengt 0.H. Johansson

Ur Byggnadskultur nr 3/1997 Nästan häften a de svenska städernas äldsta bostäder revs mellan 1960 och 1970. Det ar en katastrof utan motstycke för svensk… Läs mer

Erskines hus i Gyttorp räddade

Arkitekturhistoria Av: Peter Ljungné

Ur Byggnadskultur nr 3/1999 För 50 år sedan ar Ralph Erskines moderna bostadsby i den blomstrande bruksorten Gyttorp under uppbyggnad. Då Nitro Nobel efter… Läs mer

Esplanaden - befästningsverket som blev promenadstråk

Trädgård Av: Eva Selling

Ur Byggnadskultur nr 3/1992 Vem har inte uppskattat esplanadens svalka denna heta sommar? Men 1800-talets esplanadsystem kanske också förklarar en del a den… Läs mer

Eterniten på väg ut ur skamvrån?

Material Av: Olga Schlyter

Ur Byggnadskultur nr 3/2006 Eternit, det illa sedda byggnadsmaterialet, har nu funnits i nästan 100 år. Inte bara asbestskandalen för 30 år sedan är orsak till… Läs mer

Etiopiens klippkyrkor vittrar

Övrigt Av: Bengt Wahlgren

De har kallats ”världens bäst bevarade hemlighet” – klippkyrkorna i Etiopiens nordligaste provins Tigray. Långt innan Norden ar kristnat byggdes avancerade… Läs mer

Ett döende kulturarv

Arkitekturhistoria Av: Robin Gullbrandsson

Ur Byggnadskultur nr 1/2007 I Transsylvanien finns en stor rikedom a ärdefulla kulturmiljöer där de sachsiska kyrkborgarna intar en särställning. Kommunism och… Läs mer

Ett eget hem på fri grund

Bebyggelsehistoria Av: Eva Eriksson

Ur Byggnadskultur nr 1/1990 Arbetarklassens bostadssituation ar en brännande social fråga id sekelskiftet. Samhället tog initiati till egnahemsrörelsens… Läs mer

Ett garage, en uppfart, en världssuccé

Bebyggelsehistoria Av: Emma Larsson

Ur Byggnadskultur nr 2/2010 Garaget – byggnaden där i parkerar bilen och förvarar åra erktyg, trädgårdsredskap och annan bråte. Det byggs om och till, till… Läs mer

Ett mått på upplevelsen

Övrigt Av: Lena Steffner

Ur Byggnadskultur nr 4/2010 Vem ill inte bo ackert? Men för att det ska bli erklighet måste i eta ad som är ackert, eller i alla fall hur i upplever år miljö.… Läs mer

Ett östtyskt Tessinslott !

Bebyggelsehistoria Av: Fredric Bedoire

Ur Byggnadskultur nr 1/2003 När Peter den store återvände till Moskva efter segern id Poltava 1709 hade han två a Karl XII:s närmaste män som koryféer i sitt… Läs mer

Ett slags syskonkärlek

Övrigt Av: Claes Caldenby

Arkitekter står för förändring och antikvarier för kulturvård, så ser den polariserade schablonbilden ut. Om den är sann och hur den i så fall förmedlas tål… Läs mer

Ett sunt liv nära naturen

Bebyggelsehistoria Av: Paul Hansson

Ur Byggnadskultur nr 3/2005 Havsbaden i Ängelholm är ett a landets första stadsplanerade sommarsamhällen. Där kunde man leva ett "naturligt och äkta" li i hus… Läs mer

Ett torp som andra

Restaurering Av: Cecilia Hassel

Ur Byggnadskultur nr 2/2002 I en artikelserie med rubriken »Husesyn« tänker i ge plats för åra älskade hus som i njuter a och kåkarna i kämpar med att sköta.… Läs mer

EU och hotet mot trätjäran

Material Av: Thomas Erenmalm

Ur Byggnadskultur nr 3/2006 Det är svårt att tänka sig en svensk byggnadskultur utan trätjära. Men tjärans framtid har arit hotad. EU:s så kallade… Läs mer

Europa Nostra - vårt europeiska forum

Övrigt Av: Christina von Arbin

Ur Byggnadskultur nr 1/1996 Vad säger oss begreppet Europa Nostra? För de flesta kommer medalj- och diplomutdelande upp som den naturliga associationen. På… Läs mer

Färg i byggnadsvårdarens bibel

Färg Av: Göran Söderström

Våren 2011 utkom en reviderad och utökad upplaga a den numera klassiska handboken Så renoveras torp och gårdar. De tidigare upplagorna har tillsammans sålts i… Läs mer

Färg på färg

Färg Av: Stephan Fickler

Ur Byggnadskultur nr 1/2008 Vilken typ a färg har jag i rummet eller på fasaden? Vad ska jag tänka på när jag ska måla om? När man analyserar en färgtyp finns… Läs mer

Färgen genom tiderna

Färg Av: Karin Fridell Anter

Ur Byggnadskultur nr 1/2008 Både för gamla och nya hus har man ofta ambitionen att älja fasadfärger som anknyter till traditionen, men det kan ara lättare sagt… Läs mer

Färgplanering av stadsmiljöer

Färg Av: Elvy Engelbrektson

Ur Byggnadskultur nr 2/1999 Färgers betydelse id upplevelsen a stadsmiljön är ämnet för ett byggforskningsprojekt som författaren genomfört för att utveckla… Läs mer

Färgrättegång i Norge

Färg Av: Vicki Wenander

Ur Byggnadskultur nr 2/2000 Jotun har dömts att betala 2,5 miljoner norska kronor till ägaren a Holmenkollen Park Hotell. Den direkta orsaken till den fällande… Läs mer

Färgspråket NCS

Färg Av: Kristina Enberg

Ur Byggnadskultur nr 2/2000 Människan kan särskilja tio miljoner olika färger. NCS-systemet hjälper dig att beskriva ilken som helst a alla dessa färger. Men… Läs mer

Färgtraditioner från golv till tak

Färg Av: Anders Franzén

Ur Byggnadskultur nr 4/2003 Anders franzén ger här en historik i text och bild som handlar huvudsakligen om 1700- och 1800-talen och mest om de lägre ståndens… Läs mer

Fasadmosaik kan omfogas och bevaras

Material Av: Johanna Hadmyr

Ur Byggnadskultur nr 4/2007 Fasadmosaik har ofta ersatts a andra material id renovering, utan hänsyn till husets ursprungliga kvaliteter. Johanna Hadmyr… Läs mer

Fastighetsägarens rättigheter – och kommunens

Arkitekturhistoria Av: Anna Krus

Ur Byggnadskultur nr 3/2008 Kommunernas planering är ett iktigt instrument för att gamla bebyggelsemiljöer skall leva idare. Där avgörs hur mycket man får… Läs mer

Fernissat trä i fasader

Trä och snickerier Av: Claes Reichmann

Ur Byggnadskultur nr 3/2003 När kunskapen flyttat från målaren till färgtillverkaren gäller det för antikvarien att bygga upp ett nätverk a kompetens för att… Läs mer

Fint eller fult? Du avgör

Övrigt Av: Carina Sundqvist

Ur Byggnadskultur nr 4/2010 Stadsvandringar och guidade turer handlar ofta om att lotsa en grupp från den ena ackra sevärdheten till den andra. I Göteborg har… Läs mer

Fläckborttagning

Övrigt Av: Pontus Tunander

Ur Byggnadskultur nr 3/1998 Förutom tidigare nämnda lösningsmedel och mekaniska metoder bör,man även prova baser som målarsoda (natriumkarbonat) och… Läs mer

Flygets hus Mässen som räddades

Bebyggelsehistoria Av: Tommy Drotz och Anders Ek

Ur Byggnadskultur nr 2/2010 Det svenska försvaret har en mängd kulturhistoriskt intressanta anläggningar. De senaste decenniernas omstrukturering och… Läs mer

Flytta Stockholm till Sicilien

Arkitekturhistoria Av: Sten Åke Nilsson

Ur Byggnadskultur nr 1/1991 om Carl August Ehrensvärd och den nordiska klassicismen Under det senaste decenniet har den nordiska klassicismen fått ett… Läs mer

Folkhemmets färger

Färg Av: Vicki Wenander

Ur Byggnadskultur nr 4/2003 Under ett par decennier, ungefär från 1930 till 1960, hände mycket inom byggnadsmåleriet. Vill man uppnå ett lyckat resultat id… Läs mer

Fönster för framtiden

Fönster Av: Paul Hansson

Ur Byggnadskultur nr 1/2009 Vad är egentligen ett bra fönster? Den som funderar på det har mycket att ta reda på. Vilken information, kunskap och… Läs mer

Fönsterfoder

Fönster Av: Anders Franzén

Ur Byggnadskultur nr 4/1999 Husets ögon brukar i kalla fönstren, och det är inte minst fönstren som skiljer gamla hus från moderna eller hårdrenoverade. Vi är… Läs mer

Fönsterrenovering i stenstaden

Fönster Av: Sofia Larsson & Roger Karlsson

I Göteborg finns norra Europas största och bäst bevarade stenstad från perioden 1870–1920. Många hus i området har farit illa a dåliga restaureringar och… Läs mer

Fönstren som inte kan underhållas

Fönster Av: Henrik Ogstedt

Ur Byggnadskultur nr 4/2007 Ett träfönster kan alltid repareras. Men hur gör man om fönstret är tillverkat a stål, aluminium eller plast? Henrik Ogstedt… Läs mer

Föränderligt men hållbart

Trädgård Av: Ann-Catrin Thor

Ur Byggnadskultur nr 1/2009 Till skillnad från byggnader så förändras trädgårdar a sig själv. Med åren äxer sig träden stora och årstiderna får äxtligheten att… Läs mer

Fördel trä

Trä och snickerier Av: Anders Landström

Ur Byggnadskultur nr 2/2004 Trä är det naturliga byggnadsmaterialet i årt land. Men a olika skäl (brandsäkerhet, status etc.) har årt byggande i teori och… Läs mer

Föreningen som vet sitt värde

Restaurering Av: Göran Lager

Ur Byggnadskultur nr 3/2010 Författaren Göran Lager hamnar på Askrikegatan i Stockholm och noterar att inte ens där – med berömda och bemärkta hus – är det… Läs mer

Formsatt utan betong

Material Av: Lars Allan Palmgren

Ur Byggnadskultur nr 4/2004 1700-talets energikris i Europa dre fram nya byggtekniker. Lera och kalk kunde ersätta timmer och trä och hejda den hotande… Läs mer

Försvarsbyggnader som kulturhistoria

Bebyggelsehistoria Av: Eva Selling

Ur Byggnadskultur nr 2/1997 Borgar, befästningar, slott kyrkor, soldattorp och kaserner har alla spelat en historisk roll. Runt dessa har städer och samhällen… Läs mer

Forsviks industriminnen

Bebyggelsehistoria Av: Eva Selling

Ur Byggnadskultur nr 4/1990 I programmet för årsmötet i Hjo 11-13 maj 1990 ingick ett besök id Forsviks industriminnen, där en omfattande renovering a… Läs mer

Förträdgård rekonstrueras i Göteborg

Trädgård Av: Inger Ernstsson

Ur Byggnadskultur nr 2/2008 Wernerska illan i Göteborg hade ursprungligen imponerande förträdgårdar med grusgångar och rabatter. Vid en trädgårdsarkeologisk… Läs mer

Förträdgården som försvann

Trädgård Av: Victoria Ask

Ur Byggnadskultur nr 2/2008 I Göteborgs centrala stenstad har ett 20-tal gator haft förträdgårdar, små gröna lungor med gräsmattor, gångar och rabatter… Läs mer

Fot-Esters hus räddades från rivning

Bebyggelsehistoria Av: Lars-Olov Holmqvist

Ur Byggnadskultur nr 1/2005 Går det att att renovera en äldre fastighet i dåligt skick till en rimlig kostnad och samtidigt bevara husets ursprungliga… Läs mer

Främmande land

Övrigt Av: Eva Löfgren

Det står en gräsklippare i mitt badrum, en motorgräsklippare a okänt märke, nätt i storleken. Badrummet kan tyckas som en märklig plats för en sådan maskin och… Läs mer

Framtid för friggebod

Övrigt Av: Björn Ohlén

Ur Byggnadskultur nr 1/201 Friggeboden är andningshålet i ett annars genomreglerat byggande och boende. Nu har andningshålet blivit lite större – kanske… Läs mer

Från skrapa till dammsugare

Övrigt Av: Inga Arnö-Berg

Ur Byggnadskultur nr 3/1998 »Ingen mattpiskning behöver mer förekomma i Köpenhamn. Där har nu införts en amerikansk uppfinning, en dammsugare, som man för över… Läs mer

Från slit och släng till vård och reparation

Övrigt Av: Ingela Broström

Ur Byggnadskultur nr 4/1999 Det är inte så länge sedan de flesta betraktade tryckta tapeter som en tämligen föraktlig massprodukt utan större kulturhistoriskt… Läs mer

Från traditionellt till modernt byggande

Övrigt Av: Anders Franzén

Ur Byggnadskultur nr 4/1998 Vår förening arbetar för att främja god kvalitet också i det som byggs nytt. För oss, som genom årt yrke eller privata intresse är… Läs mer

Fritidshusets historia

Arkitekturhistoria Av: Ann Katrin Pihl Atmer

Ur Byggnadskultur nr 1/2011 Arbetet tar allt mer a år tid. Samtidigt har många a oss fått mer fritid. Då ill i göra något annat – och i ill göra detnågon… Läs mer

Frivilligt arbete med byggnadsvård och restaurering

Övrigt Av: Jean Paul Darphin

Ur Byggnadskultur nr 4/1990 Jean-Paul Darphin, en fransman som länge arbetat i Sverige som antikvarie, har studerat sitt hemlands intressanta… Läs mer

Funkisvillan från 1930-talet

Arkitekturhistoria Av: Lars W. Grönberg

Ur Byggnadskultur nr 1/2001 Mycket a det som är anligt och tidstypiskt för 30-, 40- och 50-talens små bostadshus är ärt att årda och ärt extra omtanke när… Läs mer

Fyrarna - ett industriellt kulturarv

Bebyggelsehistoria Av: Victoria Ask och Maria Sidén

Ur Byggnadskultur nr 3/2000 Fyrarna längs åra kuster är levande industriminnen. De flesta är ännu aktiva men bara ett fåtal är bemannade. Fyrplatserna är delar… Läs mer

Gamla färgtyper i nya blandningar

Färg Av: Conny & Birgitta Jerer och Cecilia Wingård

Ur Byggnadskultur nr 1/2008 Utifrån traditionella basrecept på färg experimenteras det på familjen Jerers gård i Bohuslän med nya blandningar. Här undersöks… Läs mer

Gamla fönster kan bli bättre än nya

Fönster Av: Björn Ohlén

Ur Byggnadskultur nr 1/2005 Det finns ingen energiexpert i ärlden som kan ge generella råd om ditt hus. Bilda dig en egen uppfattning och analysera ar dina… Läs mer

Gamla Havanna - internationellt byggnadsminne

Bebyggelsehistoria Av: Brita Kihlborg

Ur Byggnadskultur nr 2/1990 I Gamla Havanna på Kuba finns ett mexikanskt, ett afrikanskt och ett arabiskt hus som restaureras med bidrag från respektive… Läs mer

Gamla rör rostar inte

Övrigt Av: Anders Franzén

Ur Byggnadskultur nr 3/2001 Hur länge kan attenledningar och ärmesystem i gamla hus behållas och brukas? Frågan ställs kanske först och främst a… Läs mer

Gammal är äldst

Bebyggelsehistoria Av: Margareta Cramér

Ur Byggnadskultur nr 2/2009 Knappast någon nybyggd stadsmiljö kan mäta sig med Gamla stan i Stockholm. Här finns mycket att lära för stadsplanerare. För den… Läs mer

Gammal ekådring får nytt liv

Färg Av: Måns Hallén

Ur Byggnadskultur 1/2008 Vid upprustningen a den gamla länsmansgården Näs i Edsleskog från 1880 ställdes i inför frågan hur man hanterar resterna a ett gammalt… Läs mer

Ge inte upp! - Visst går det att renovera smide och gjutjärn

Material Av: Ingela Broström

Ur Byggnadskultur nr 4/2001 Gamla hus brukar ha många synliga järndetaljer. Hos de mer ordinära husen rör det sig mest om fönster- och dörrbeslag och lås, men… Läs mer

Glädjen att åter bruka

Övrigt Av: Paul Hansson

Ur Byggnadskultur nr 3/2010 Älska återanvändning – så lyder uppmaningen på pappersmobilen som snurrar runt ovanför mitt huvud inne på Myrorna i Malmö. Älska är… Läs mer

Glasbetong

Material Av: Olle Wilson

Ur Byggnadskultur nr 3/2003 Massiva glasblock har använts som byggnadsmaterial i århundraden. Ofta ar det överbliven glasslagg från hyttorna som togs tillvara.… Läs mer

Glasmålningar och överjordisk skönhet

Fönster Av: Åke Nisbeth

Ur Byggnadskultur nr 4/1993 För medeltidens kyrkobesökare måste kontrasten mellan ardagsmiljön och kyrkan ha arit överväldigande. Byggnadens storlek och… Läs mer

Glömskans arkitektur

Arkitekturhistoria Av: Marcus Hansson

Ur Byggnadskultur nr 2/2006 Vad ill i minnas a år historia? I det återförenade Tyskland nedmonteras nu minnena från DDR i rasande fart. marcus hansson berättar… Läs mer

Gör det själv: Revetering för amatörer

Material Av: Måns Hagberg

Ur Byggnadskultur nr 2/1998 Lita på kalkbruket. Rätt använt blir det hårt utan inblandning a cement! Och fast det ligger tungt och formlöst i baljan låter det… Läs mer

Göta kanal - gammal teknik blir modern

Övrigt Av: Thord Söderlund

Ur Byggnadskultur nr 2/1995 Ett a åra största byggnadsminnesmärken är Göta Kanal, som uppfördes i mitten a förra seklet. Nu återställs stora delar till… Läs mer

Grusgångar i trädgården

Trädgård Av: Kolbjörn Wærn

Ur Byggnadskultur nr 2/2001 Trädgårdsgångens roll i trädgården är inte bara att göra det möjligt för oss att komma fram på ett enkelt sätt. Trädgårdsgången… Läs mer

Håll taket tätt

Tak Av: Kersti Lilja

Ur Byggnadskultur nr 3/2009 Det är lätt att glömma det enkla och iktigaste, särskilt om man behöver hämta stegen för att kunna se det. Och taket är ju tätt –… Läs mer

Hållbart taktegel kasseras

Tak Av: Bengt Wahlgren

Ur Byggnadskultur nr 1/2009 Äkta taktegel är en kvalitetsstämpel som borgar för både ackra och hållbara tak. Tyvärr gäller det inte de tegelpannor som redan… Läs mer

Handlaget minst lika viktigt som verktyget

Övrigt Av: Kristin Balksten

Ur Byggnadskultur nr 4/2005 Putsverktyg kan se ut på många olika sätt. De har helt enkelt skapats utifrån hur den färdiga ytan ska se ut. En duktig murare gör… Läs mer

Hanteras varsamt

Restaurering Av: Ingela Blomberg

Ur Byggnadskultur nr 4/2006 Synen på ärdet i äldre bostäder har förändrats genom åren. Idag skulle det till exempel ara otänkbart att slå sönder en kakelugn,… Läs mer

Hantverk på japanska?

Trä och snickerier Av: Ulrik Hjort Lassen

Vad skiljer en japansk stolpverkskonstruktion från en norsk? Vilka timmermanstraditioner förekommer på den engelska landsbygden? Och hur gör man för att lära a… Läs mer

Hantverkarintervju - Gelbgjutaren på Öland

Intervju Av: Ulf Lindahl

Ur Byggnadskultur nr 3/1998 Gellgiutare kommer a tyskans Gelbgiesser, som egentligen betyder »gjutare a gul metall«. Det är en benämning från 1700-talet.… Läs mer

Hantverket åter efter parentes i tusenårig historia

Bebyggelsehistoria Av: Kerstin Barup

Ur Byggnadskultur nr 2/1994 Vi som lever nu har ett gemensamt: Vår byggkunskap är förbunden med ett industriellt byggande som inleddes på 30- och 40-talen och… Läs mer

Hantverkets teori och praktik

Övrigt Av: Gunnar Almevik och Peter Sjömar

Ur Byggnadskultur nr 2/2002 Det är ofta byggnadsarbetaren som får ta emot kritiken för byggproblemen. Helt oförtjänt, menar Gunnar Almevik och Peter Sjömar. De… Läs mer

Hässelby missionskyrka restaurerad

Bebyggelsehistoria Av: Berndt Sehlstedt

Ur Byggnadskultur nr 2/2002 I Hässelby, en a Stockholms ästra förorter, invigde missionsförsamlingen år 1926 en träkyrka mitt bland de många… Läs mer

Hembygdsrörelsen får hjälp till självhjälp

Bebyggelsehistoria Av: Martin Åhrén

Ur Byggnadskultur nr 2/2007 Innan detta år är slut har Gästriklands samtliga hembygdsföreningar med egna byggnader fått ett underhålls- och åtgärdsprogram att… Läs mer

Hemvändarnas hus Gransås i Ingelstad, Konga härad i Småland

Övrigt Av: Ulf Lindahl

Ur Byggnadskultur nr 4/2002 Matthias och Birgitta har flyttat hem till Småland. Här har de hittat ett hus som motsvarar deras beho och drömmar - sedan de… Läs mer

Hindra inbrott utan stilbrott

Övrigt Av: Claes Reichmann

Ur Byggnadskultur nr 3/2004 Att anpassa en acker och för huset typisk lägenhets- eller illadörren till de kra på inbrotts- och brandsäkerhet som… Läs mer

Hjälp oss att påverka!

Opinion Av: Johanna Roos

Ur Byggnadskultur nr 1/2010 Finns det kulturvärden i din omgivning som kunde tas tillvara bättre? Under 2010 fortsätter i att uppmärksamma hotade byggnader och… Läs mer

Hjälp!

Restaurering Av: Henrik Larsson

Ur Byggnadskultur nr 0/2000 Då byggnadsvårdskunnig hjälp behövs - hur hittar jag den? Var finns hjälpen när man inte klarar a renoveringen själv? Få… Läs mer

Hjälpmedel för färgsättning - planscher och prover

Färg Av: Magrareta Cramér

Ur Byggnadskultur nr 3/1997 Förr ar det yrkesmänniskans tränade öga som förde de rätta färgkulörerna idare id ommålningar och restaureringar. Under de senaste… Läs mer

Hjo - staden som håller formen

Bebyggelsehistoria Av: Per-Göran Ylander

Ur Byggnadskultur nr 2/2009 Många kommunpolitiker och exploatörer letar efter projekt som ska "sätta staden på kartan". Det handlar ofta om nya och… Läs mer

Hög tid att tänka kritiskt

Övrigt Av: Chico Hovedskov

Ur Byggnadskultur nr 1/2007 Är i på äg att göra om misstagen som gjordes efter energikrisen på 1970-talet - misstagen som skapade fenomenet sjuka hus? Mycket… Läs mer

Holländskt besök - Monumenten wacht

Övrigt Av: Helena Wennerström

Ur Byggnadskultur nr 4/1998 I Holland har man funnit en egen, mycket speciell lösning på ården a det byggda kulturarvet. Idén bygger på en samverkan mellan den… Läs mer

Hotel Esplanade - en jugendpärla

Arkitekturhistoria Av: Helena Wennerström

Ur Byggnadskultur nr 4/1992 Det finns inte många jugendinteriörer bevarade, och de som finns kan det ara svårt för allmänheten att komma åt. Men Helena… Läs mer

Hotet mot landsbygdens bebyggelse

Bebyggelsehistoria Av: Lena Bergman

Ur Byggnadskultur nr 2/2007 Tre kvarnar - tre scenarier för framtidenTre kvarnar i Västergötland - Nolkvarn, Trollabo kvarn och Vänga kvarn - representerar i… Läs mer

HSB byggde med standard och stil

Bebyggelsehistoria Av: Ingela Broström

Ur Byggnadskultur nr 3/2005 Billigt, men också ackert och bekvämt - med duschrum, tvättstuga och barnomsorg i huset. På 20-talet byggde HSB husen som… Läs mer

Hur blir det varmt i huset?

Övrigt Av: Ingela Brandén och Anna Joelsson

Ur Byggnadskultur nr 1/2007 Valet a ärmesystem är ett beslut som inte bara påverkar oss själva, årt hus och år plånbok utan också samhället och miljön omkring… Läs mer

Hur får jag lov?

Övrigt Av: Andreas Lindblad

Ur Byggnadskultur nr 3/2009 Att söka bygglo kan upplevas som omständligt och tidskrävande. Genom att ta reda på förutsättningarna, utnyttja de resurser som… Läs mer

Hur kunde det gå såhär långt?

Arkitekturhistoria Av: Johanna Roos

Runt om i landet tillåts ärdefulla byggnader förfalla eller byggas om på ett ovarsamt sätt, utan att någon ingriper. Byggnadsvårdsföreningens Gula lista äcker… Läs mer

Hur man vårdar skolbyggnader

Restaurering Av: Patrick Bjurström

Ur Byggnadskultur nr 1/2004 Restaurering är ett ord man sällan hör i skolbyggnadssammanhang, däremot talas mycket om renovering och ombyggnad. Skolhusen slits,… Läs mer

Hur mår huset i grund och botten?

Övrigt Av: Per Zachrisson

Ur Byggnadskultur nr 2/2001 Den anligaste grundkonstruktionen för bostadshus på landet är en ytligt lagd stengrund. Liggtimmerhus stödjer från början endast på… Läs mer

Hur mycket ska K-märkas?

Opinion Av: Paul Hansson

Ur Byggnadskultur nr 3/2007 Istället för att försäkra sig om att be- -vara husens kulturvärden så chansar kommunerna, och förlorar. Paul Hansson förklarar… Läs mer

Hur tar vi hand om miljonprogrammet?

Bebyggelsehistoria Av: Örjan Molander

Ur Byggnadskultur nr 4/2004 Byggnadsvården står inför nya utmaningar. Hur ska det sena 1900-talets bebyggelse ärderas? Bör husen bevaras och rustas arsamt -… Läs mer

Hus på landet?

Bebyggelsehistoria Av: Paul Hansson

Ur Byggnadskultur nr 2/2007 Arbetsnamnet för det här numret a Byggnadskultur ar Landsbygdens bebyggelse. För att det skulle låta bättre ga i det namnet Hus på… Läs mer

Husen berättar... hur mycket förstår du?

Övrigt Av: Cecilia Björk och Laila Reppen

Ur Byggnadskultur nr 1/2002 Öppna ögonen och titta ordentligt. Hur ser husen ut? Fasaderna? Taket? Entrén? Vilka erksamheter innehåller huset? När kan det ara… Läs mer

Husen i Jens Ahlboms bilder

Intervju Av: Eva Löfgren

Barn och föräldrar är inte alltid överens om ad som ska läsas när det är läggdags, men issa böcker erkar unga och gamla tycka lika mycket om. Georg Johanssons… Läs mer

Husen ska försörja sig själva

Intervju Av: Ulf Lindahl

Ur Byggnadskultur nr 1/2002 - Vi lever på rost och röta, utbrister Lena Glantz Eriksson då i skyndar i strilregnet mellan husen på Brunnsta gård, Bålsta. Jag… Läs mer

Huset under luppen - Att söka en byggnads historia

Bebyggelsehistoria Av: Per Rydberg

Ur Byggnadskultur nr 3/1990 Att lära känna ett hus är ett detektivarbete. Ombyggnader, lagningar, nytillskott har rört om bland pusselbitarna i husets… Läs mer

Husets hjärta

Övrigt Av: Fredrik Samuelsson

Ur Byggnadskultur nr 1/2007 Så får den långt livJärnspisen är en oslagbar ärmekälla och trivselfaktor. Utmärkt bra att laga mat på därtill. Men den kräver… Läs mer

Husets överrock - träpaneler till skönhet och nytta

Trä och snickerier Av: Erik Nordin

Ur Byggnadskultur nr 4/1996 Husen byggdes först i timmer eller skiftesverk i Norden. Men så småningom började man att klä in stommen med träpanel a olika slag.… Läs mer

Husets snickerier - vad kan de säga oss.

Trä och snickerier Av: Stellan Ridderstad

Ur Byggnadskultur nr 1/1995 Att lära sig snickeriernas profiler är som att läsa grammatik. De är uppbyggda efter antika förebilder och deras formvärld hittar i… Läs mer

Huspärm som håller ordningen

Övrigt Av: Stephan Fickler

Ur Byggnadskultur nr 3/2009 Är huset dränerat? Jaha, hur djupt grävde man? Vilken färgtyp använde man id förra ommålningen? Oj, finns det gamla fotografier -… Läs mer

Hussvamp, en av husets fiender

Röta, svamp och insekter Av: Pedro Gandra

Ur Byggnadskultur nr 0/2000 En svamp som bara finns i hus, och som förstör träets bärande förmåga, kan framgångsrikt bekämpas med torka eller ärme. Läs mer

Husvärnet - en engagerad samling

Övrigt Av: Karina Ekstrand

Ur Byggnadskultur nr 3/2008 I Göteborg ar debatten tyst men missnöjet stort i slutet a 1990-talet. En samling engagerade bevarande-vänner och boende startade… Läs mer

I Landskrona är koloniträdgårdar kultur

Trädgård Av: Örjan Ekström

Ur Byggnadskultur nr 2/2003 Frihet att bygga efter eget huvud och dekorera lite extra är äl något man förknippar med koloniområden. Att det inte alltid är… Läs mer

I Norraladalen får ladorna stå kvar

Bebyggelsehistoria Av: Lena Landström

Ur Byggnadskultur nr 3/2001 Varken bönder eller antikvarier ill ha lador som håller på att rasa ihop, men är det någon mening med att rusta upp lador som ingen… Läs mer

I spåren av Stockholmsutställningen 1897

Bebyggelsehistoria Av: Martin Rörby

Ur Byggnadskultur nr 3/1992 Storslagna utställningar a det slag i i år har sett i Sevilla är inget nytt påfund. i Paris hölls redan 1798 en… Läs mer

I stället för stambyte: Rören fodras på insidan

Övrigt Av: Urban Alvring och Olof Holdar

Ur Byggnadskultur nr 3/2007 Rörinfodring i stället för stambyte är en metod som använts i Sverige i ca 15 år. Urban Alvring berättar här om sina erfarenheter a… Läs mer

Idrottsplatserna - tuff match för byggnadsvården

Opinion Av: Johannes Kruusi

Ur Byggnadskultur 3/2008 Bland idrottens otaliga miljöer finns byggnadshistoriska skatter som är anlagda för en annan tid. Nu står de inför förändringar. Det… Läs mer

Imma på fönstret – vad gör jag?

Fönster Av: Stephan Fickler

Ur Byggnadskultur nr 4/2010Att se skiftningarna i ett munblåst fönsterglas är en skönhetsupplevelse som blir alltmer sällsynt i takt med att äldre fönster byts… Läs mer

Industriminne tillgängligt med tillbyggnad

Restaurering Av: Claes Reichmann

Ur Byggnadskultur nr 2/2006 K A Almgrens sidenväveri och museum - ett unikt industriminne - har nu blivit tillgängligt även för handikappade. En fristående… Läs mer

Industriminnena som lever farligt

Opinion Av: Henrik Borg

Ur Byggnadskultur nr 3/2008 I många fall är det självklart att bevara hundraåriga byggnader. Men inte om de är industrier och särskilt inte om de ligger i… Läs mer

Ingen färgborttagning utan färganalys

Färg Av: Anders Ek

Ur Byggnadskultur nr 2/1999 Det kan finnas flera anledningar till arför man ill ta bort gammal färg. Men den iktigaste är nog önskan att analysera hur en yta… Läs mer

Ingen kaffedoft över Uppsala

Opinion Av: Isa Lindqvist

Ur Byggnadskultur 3/2008 Kungsängen är en stadsdel i Uppsala som nu förvandlas, på gott och ont. Bebyggelsen började uppföras i mitten a 1800-talet och arierar… Läs mer

Inger Liliequist, vår nya riksantikvarie

Intervju Av: Ulf Lindahl

Ur Byggnadskultur nr 2/2003 Det starkaste apnet för att skydda år kulturmiljö är engagemanget hos enskilda människor, säger riksantikvarien Inger Liliequist,… Läs mer

Inom hank och stör

Bebyggelsehistoria Av: Bengt Häger

Ur Byggnadskultur nr 3/1993 Gärdesgårdar och andra hägnader har i alla tider hört ihop med djurhållning a något slag. Ursprungligen för att skydda åker och äng… Läs mer

Insliten pensel målar bäst

Färg Av: Thomas Gustafsson

Ur Byggnadskultur nr 4/2005 En pensel är inget engångsredskap - även om den ofta behandlas som sådant. En insliten pensel är målarens iktigaste erktyg - om hon… Läs mer

Installationer - el, ventilation, VVS - El i gamla hus

Övrigt Av: Anders Franzén och Ulf Lindahl

Ur Byggnadskultur nr 3/2001 Är de gamla elledningarna säkra? Törs du lita på kontakter och strömbrytare? Måste el-dragningen göras om med hänsyn till… Läs mer

Inte bättre förr - kort livslängd på husen

Bebyggelsehistoria Av: Göran Ulväng

Ur Byggnadskultur nr 2/2007 Förr byggde man gediget, med bra material och med omsorg, tror i. Husen skulle ju stå i generationer. Nej, det är bara en myt,… Läs mer

Invånarnas kamp för sitt sjukhus

Opinion Av: Johan Loock

Ur Byggnadskultur 3/2008 Backe i Ångermanland har ett älbevarat sjukhus från 1964. Från att ha arit länslasarett med akutmottagning och BB har det nu… Läs mer

Isolering i praktiken (1) - Det naturliga sättet att varmbona trähus

Isolering Av: Stefan Östberg

Ur Byggnadskultur nr 3/2002 Om man använder sig a beprövad kunskap och försiktighet så går det att bygga både armbonat och fuktsäkert. Stefan Östberg har i sin… Läs mer

Isolering i praktiken (2) - Frågor och svar

Isolering Av: Leif Berggren och Anders Franzén

Ur Byggnadskultur nr 3/2002 Behövs tilläggsisolering? (Används huset som sommarstuga eller permanentbostad?) Tål huset att isoleras? (Det kanske skulle… Läs mer

Isoleringen klarar eld men inte vatten

Isolering Av: Leif Berggren

Ur Byggnadskultur nr 3/2002 Organisk lösull kan ara ett bra isoleringsmaterial - om tillverkaren äljer rätt brandhämmande tillsatser. Vad som är bra och dåligt… Läs mer

Isoleringsmaterial - en översikt

Isolering Av: Catarina Thormark

Ur Byggnadskultur nr 4/1998 Det finns idag en mängd olika isoleringsmaterial att älja mellan, alla med för- och nackdelar. Många äldre material möter idag en… Läs mer

Ivan - spåntillverkare i andra generation

Material Av: Ulf Lindahl

Ur Byggnadskultur nr 1/1999 Från jättefurans rot till den guldglänsande tuppen i kyrkspiran har arbetet med spånen fört honom. Men till ardags står Ivan… Läs mer

Jakten på kilowatten - Om konsten att överleva framtiden i ett gammalt hus

Övrigt Av: Björn Ohlén

Ur Byggnadskultur nr 1/2007 Många försöker envist kombinera känslan och kvaliteten i ett äldre hus med den bistra erkligheten - ökade energikostnader. När man… Läs mer

Järnspisen - allt, utom lysande

Skorsten, kakelugn och eldstäder Av: Lars Eric Olsson

Ur Byggnadskultur nr 4/2000 1800-talets edspis i gjutjärn ar en lika stor revolution för åra bostäder som 1700-talets förbättrade kakelugn. Läs mer

Järnvägens hotade hus

Bebyggelsehistoria Av: Rasmus Axelsson

Ur Byggnadskultur nr 3/2006 Banverket ska under de närmaste åren a eckla mer än 1 000 byggnader som tillhört järnvägen men som idag inte fyller någon funktion.… Läs mer

Järnvägens hus - 136 år på tio minuter

Arkitekturhistoria Av: Daniel Melchert

Ur Byggnadskultur nr 1/2000 Under några decennier byggdes åra järnvägar med tillhörande stationshus, magasin och banvaktsstugor. Hur dessa utformades längs… Läs mer

Jävre turiststation På rätt sida vägen?

Arkitekturhistoria Av: Jennie Sjöholm

Ur Byggnadskultur nr 2/2010 På E4:an, där Norrbottens och Västerbottens län möts, ligger en iögonfallande byggnad. Det är Jävre turiststation, en spänstig… Läs mer

Joakim har detaljerna till stadens hus

Intervju Av: Anna Blomberg

Ur Byggnadskultur nr 4/2004 Har du köpt ett hus från 1939 där tidigare ägare bytt ut dörrhandtagen i bakelit och stål till mässingskrusidull från Italien?… Läs mer

Johan Furuvik, målarmästare som talar om kärlek

Intervju Av: Ulf Lindahl

Ur Byggnadskultur nr 4/2003 - Att skrapa färg från profilerade snickerier är expertjobb, färdigstrykning kan em som helst klara, säger Johan Furuvik. Ofta blir… Läs mer

Jordbrukets byggnader

Bebyggelsehistoria Av: Ulrich Lange

Ur Byggnadskultur nr 2/1990 Den ekonomiska framgången inom jordbruket mot slutet a 1800-talet manifesterades i ett byggande a sällan skådat slag, skriver… Läs mer

Kalk är inte bara kalk

Material Av: Per-Arne Ivarsson

Ur Byggnadskultur nr 2/1999 Ren kalk kan ara allt annat än ren. Men orenheterna förbättrar ibland kalken, så att den får hydrauliska egenskaper, dvs. hårdnar… Läs mer

Kalkfärg till vardags

Material Av: Johanna Hadmyr

Ur Byggnadskultur nr 3/2010 De kalkavfärgade fasaderna är idag en minoritet i åra stadsmiljöer. Kalkfärgen används nästan uteslutande på byggnadsminnen och… Läs mer

Kalksniderier och gipsarbeten - något om äldre stuckaturer i Sverige

Material Av: Torbjörn Fulton

Ur Byggnadskultur nr 3/1995 Renässansens stuckaturkonst kom till Sverige på 1500-talet då Vasaslotten byggdes. Därefter följde en högkonjunktur under… Läs mer

Kataloghusens tid

Bebyggelsehistoria Av: Britt-Marie Börjesgård

Ur Byggnadskultur nr 3/2004 Villakatalogerna har betytt mycket för bebyggelseutvecklingen under de senaste 80 åren, på gott och ont. Ofta sedda över axeln a… Läs mer

Katalogvillan - Den populära bostaden på landsbygden

Övrigt Av: Viveca Berntsson

Ur Byggnadskultur nr 1/1990 Dagens »villadesign» har föga med svensk byggnadstradition att göra. Viveca Berntssons presentation a illakatalogernas brokiga… Läs mer

Katarina Persson, keramiker med skyddsänglar

Intervju Av: Ulf Lindahl

Ur Byggnadskultur nr 1/2003 Mitt i imlet på Antikmässan står Katarina Persson med en stipendiecheck i handen. Hon har just tagit emot Svenska förenigens för… Läs mer

Katarina reser sig ur askan för andra gången

Bebyggelsehistoria Av: Karin Wallgren

Ur Byggnadskultur nr 3/1992 Återuppbyggnaden a Katarina kyrka är det största renoveringsarbetet någonsin i Sverige och byget kommer att isas på Kulturhusens… Läs mer

Keramik på fasader

Material Av: Stig Lodén

Ur Byggnadskultur nr 2/2004 Klinkerplattor är ett underhållsfritt och frostbeständigt material som passar till husfasader även i årt klimat. Keramiska… Läs mer

Kina river sin historia

Bebyggelsehistoria Av: Jonna Söderberg

Ur Byggnadskultur nr 2/2007 Beijing ill isa upp ett nytt och modernt ansikte till OS 2008 och jämnar nu de gamla hutongkvarteren med marken. Jonna Söderberg,… Läs mer

Knuten tät och väggen slät...

Trä och snickerier Av: Robert Carlsson och Johan Mårtensson

Ur Byggnadskultur nr 2/2001 Timmerhus i Sydsverige byggdes annorlunda än i Nordsverige, i fråga om både teknik och form. Man arbetade gärna i torrt timmer och… Läs mer

Kök av masonit - kan det vara nå't att ha?

Restaurering Av: Erika Åberg & Elsa Röing

Det råder ett intresse för kök a aldrig tidigare skådat slag. Helst ska det ara nytt och fullt a tekniska finesser. Gamla kök, framför allt masonitkök från… Läs mer

Köket

Övrigt Av: Staffan Hansing

Ur Byggnadskultur nr 1/2003 Kanske är köket det rum som berättar allra mest i ett hus. I köket har man inte bara lagat mat, där har man även umgåtts, arbetat… Läs mer

Köksrenovering i teori och praktik

Restaurering Av: Staffan Hansing

Ur Byggnadskultur nr 1/2003 Måste alla gamla kök "blåsas ur" när de ska renoveras? Finns det något ärde i skåp med överfalsluckor. Ska i ersätta järnspisen med… Läs mer

Koloniträdgårdar

Trädgård Av: Solveig Sidblad

Ur Byggnadskultur nr 2/2003 Ursprungligen nyttoodlingar för husbehov, snart även tillflyktsorter för skönhetstörstande stadsbor. I en del trädgårdar finns det… Läs mer

Kompetenta nätverk

Övrigt Av: Henrik Larsson

Byggnadsvårdssektorn har utvecklats markant under de två senaste decennierna. Fastighetsägares intresse för att underhålla sina kulturhistoriska byggnader med… Läs mer

Komplettera snickerier

Trä och snickerier Av: Per Rydberg

Ur Byggnadskultur nr 4/1998 Det är sällan bra att ara klåfingrig i I synnerhet om det går ut över gamla hus. Ändå kan hus behöva förändras. De kan behöva… Läs mer

Komplettering i gammal stuckatur

Övrigt Av: Ulf Leijon

Ur Byggnadskultur nr 3/1991 Stora stuckarbeten bör man överlåta till en an yrkesman, men enklare skador kan man laga själv, bara man behärskar konsten att göra… Läs mer

Konsten att bygga till en villa - Så resonerar en stadsarkitekt

Övrigt Av: Per-Göran Ylander

Ur Byggnadskultur nr 2/2006 Få äldre byggnader är idag helt oförändrade. Om- och tillbyggnader har alltid gjorts. Men ad bör man tänka på innan man bygger till… Läs mer

Konsten att elda

Skorsten, kakelugn och eldstäder Av: Lars Eric Olsson

Ur Byggnadskultur nr 4/2000 När jag ar liten äxte jag upp i ett hem som bara ärmdes med kakelugnar. A min mamma, som alltid började dagen med att gå runt och… Läs mer

Konsten att hugga och elda med ved

Övrigt Av: Lars Eric Olsson

Ur Byggnadskultur nr 1/2007 Den som eldar med ed blir arm tre gånger om. Först när man är ute i skogen och fäller träden, sedan när träden sågas upp i stycken… Läs mer

Konsten att lägga ett skiffertak

Tak Av: Sven Lundstedt

Ur Byggnadskultur nr 1/2005 Hur lägger man ett skiffertak, som med god marginal överlever sin takläggare? Den konsten lärdes ut a Byggnadsvård Nääs id en kurs… Läs mer

Konsten att leva med kakelugnar

Skorsten, kakelugn och eldstäder Av: Hans Keijser

Ur Byggnadskultur nr 1/1995 Hans Keijser, arkitekt SAR, kan konsten att umgås med kakelugnar. I hans hem, en gammal rättarflygel id en sörmländsk herrgård,… Läs mer

Konsten att restaurera när materialen inte finns

Arkitekturhistoria Av: Jan Westergren

Ur Byggnadskultur nr 4/2007 Utbudet a ersättningsmaterial för byggnader från 1950-talet är fortfarande begränsat, trots det stora intresse som finns för den… Läs mer

Konsten att spara energi i ett gammalt hus

Övrigt Av: Anna Joelsson & Ingela Brandén

Ur Byggnadskultur nr 3/2006 Vattenbrist, översvämningar, matbrist - många oroande globala företeelser sätts nu a allt fler forskare i samband med… Läs mer

Konsten att välja fasadfärg

Färg Av: Karin Fridell Anter

Ur Byggnadskultur nr 1/2008 Man äljer ett färgpro och tror att man et hur resultatet ska bli när man målar sin fasad. Varför ble då intrycket något helt annat?… Läs mer

Kontrollera fönstren ofta så blir ingreppen mindre

Fönster Av: Cecilia Hassel

Ur Byggnadskultur nr 1/2005 Underhåll och renovering a fönster är ett återkommande moment som bör ingå i en underhållsplan. Här finns mycket pengar att tjäna… Läs mer

Koppargrillen med smak av 1960-tal

Övrigt Av: Lars Bergström och Marie Odenbring Widmark

Ur Byggnadskultur nr 3/2007 Restaurang Koppargrillen är ett älkänt begrepp i Vänersborg. Här finns ännu en till stora delar bevarad inredning och atmosfär från… Läs mer

Korkmattan på var mans golv

Golv Av: Sara Höglund

Ur Byggnadskultur nr 3/2007 År 1946 låg en korkmatta på golvet i två tredjedelar a alla svenska bostadsrum. Idag är nog de flesta utrivna och bortkastade.… Läs mer

Korsbyggnader i Ångermanland

Bebyggelsehistoria Av: Ann Renström

Ur Byggnadskultur nr 3/2004 Den korsformiga husplanen tycks överallt annars, där den över huvud taget iakttagits, ha betraktats som udda, sent tillkommen eller… Läs mer

Kulturarv eller miljöfara?

Övrigt Av: Henrik Borg

Ur Byggnadskultur nr 3/2006 Toggling, pyrning, pickling och stollning ar moment som ingick i processen när djurhudar garvades till läder i Kromläderfabriken i… Läs mer

Kulturarv som lever vidare

Övrigt Av: Gabriel Brånby

Ur Byggnadskultur nr 4/2005 Utvecklingsprocessen hade stannat upp när det gäller erktyg för timring. Men nu lever den igen - det traditionella blir bas för det… Läs mer

Kulturarv utan gränser återuppbygger i stor skala

Övrigt Av: Madeleine Sjöstedt

Ur Byggnadskultur nr 3/2003 En återuppbyggnad a kulturella symboler är nödvändig för försoning. Så resonerade Kulturar utan Gränser (KuG) och tog på sig… Läs mer

Kulturarvet - tillgängligt för alla?

Övrigt Av: Per-Anders Johansson

Ur Byggnadskultur nr 1/2006 Att göra årt kulturar tillgängligt för alla är en komp-licerad och omfattande process. En god hjälp är att nu finns denna fråga… Läs mer

Kulturhistoriskt boende på Gotland

Övrigt Av: Anna Karlström

Ur Byggnadskultur nr 3/2000 Att restaurera autentiska byggnader för uthyrning är ägen till både bevarande och innehållsrik turism. Läs mer

Kulturmiljöns hantverk vid Dacapo

Utbildning Av: Gunnar Almevik

Ur Byggnadskultur nr 1/2002 Dacapo Hantverksskola är ett nationellt centrum för kulturmiljöns hantverk. Inriktningarna är byggnation, trädgård och… Läs mer

Kulturminnesvårdens skydd och bidrag

Övrigt Av: Bengt Häger

Ur Byggnadskultur nr 0/2000 Fastighetsägaren har ansvaret för sitt hus och måste sköta det också med hänsyn till samhällsintresset. I issa fall är det möjligt… Läs mer

Kulturvård finansieras privat i forna DDR

Övrigt Av: Ingela Pålsson Skarin

Ur Byggnadskultur nr 4/2004 Mindre än 80 mil söder om Malmös stadsgräns pågår en febril renoveringsaktivitet som saknar motstycke i år tid. I det forna DDR… Läs mer

Kunglig parkett lagas från undersidan

Golv Av: Caroline Swartling

Ur Byggnadskultur nr 3/2007 Speglarna i Karl XI:s galleri på Stockholms slott har sett många, många besökare passera under årens lopp. Ivriga turister under… Läs mer

Kunskapsfrågorna viktigare än trosfrågorna

Intervju Av: Ulf Lindahl

Ur Byggnadskultur nr 3/2000 Det är iktigt att fortsätta med att fråga. Det tycker Göran Andersson i Ås utanför Östersund, som gett sig i kast med den gamla… Läs mer

Kvarteret i Gårda fick stå kvar

Övrigt Av: Marie Hjalmarsson Engelke

Ur Byggnadskultur nr 3/2008 I slutet a 1990-talet planerades en ombyggnad a E6 och ett kvarter i stadsdelen Gårda i Göteborg hotades a rivning. Marie… Läs mer

Ladugården som blev skulpturfabrik

Övrigt Av: Cecilia Boman

Ur Byggnadskultur nr 3/2007 För sexton år sedan stod fastigheten öde. Idag rymmer den både en skulpturfabrik och en funktionell bostad för en stor familj.… Läs mer

Landshövdingehuset som återuppstod

Restaurering Av: Martin Lindholm

Ur Byggnadskultur nr 3/2010 I Byggnadskultur nr 3/2008 skre Karina Ekstrand om hur engagerade personer stoppade rivningen a kvarteret Oktanten i Göteborg. Men… Läs mer

Landshövdingehuset som återuppstod

Restaurering Av: Martin Lindholm

Ur Byggnadskultur nr 3/2010I Byggnadskultur nr 3/2008 skre Karina Ekstrand om hur engagerade personer stoppade rivningen a kvarteret Oktanten i Göteborg. Men… Läs mer

Långt till målet God bebyggd miljö

Opinion Av: Otto Ryding

Ur Byggnadskultur nr 3/2007 Svenska folket känner ett stort engagemang för kulturmiljöer, men det görs inte särskilt mycket för att skydda dem. Så kan man… Läs mer

Lantbrukets byggnadskultur - för vem, till vad?

Bebyggelsehistoria Av: Catharina Svala

Ur Byggnadskultur nr 2/1990 Inom lantbruket har man a tradition byggt i egen regi med minimum a ritningar. Förebilderna fanns i den befintliga bebyggelsen.… Läs mer

Lantklassicism

Arkitekturhistoria Av: Erik Nordin

Ur Byggnadskultur nr 1/1991 Kanske kan detta ord användas för de anliga hus jag tänker berätta om. jag har själ hittat på det, det låter så fint med… Läs mer

Larssons vågade blandning

Färg Av: Eva Kvarnström

Ur Byggnadskultur 1/2008 Just under den allra brunmurrigaste perioden i inredningshistorien - kring sekelskiftet 1900 - exploderade det a färg i den lilla byn… Läs mer

Laserskanning - ett hjälpmedel vid uppmätning

Övrigt Av: Mimmi Göllas

Ur Byggnadskultur nr 3/2004 Att mäta upp byggnader är ett handarbete som idag kan ersättas med avancerad laserskanningsteknik. Exakta tredimensionella modeller… Läs mer

Låt oss värva var sin ny medlem varje år!

Intervju Av: Maria Jansén

Ur Byggnadskultur nr 2/2005 Svenska byggnadsvårdsföreningen fick en ny ordförande id årsmötet i Östersund den 27 maj. Det är Maria Jansén, som tar över rodret… Läs mer

Lera - världens bästa byggmaterial?

Material Av: Sten Nilsson

Ur Se om ditt hus Specialnummer a Byggnadskultur 2006 Läs mer

Lerbruk - historiens och framtidens jordnära byggmaterial

Material Av: Per Zackrisson

Ur Byggnadskultur nr 1/2002 Lera är finfördelat mineral med en kornstorlek mindre än 0,002 mm, som i fuktigt tillstånd utgör en plastisk massa som lätt kan… Läs mer

Lerbruk- historiens och framtidens jordnära byggmaterial

Material Av: Administrator

Lerklining i timmerhus

Material Av: Emanuel Eklund och Johannes Riesterer

Ur Byggnadskultur nr 2/1999 Att klä äggarna i timmerhus invändigt med lera är ett beprövat sätt att förbättra inomhusklimatet. Leran minskar draget och bidrar… Läs mer

Lerputs klarade brandprov

Material Av: Vicki Wenander

Ur Byggnadskultur nr 2/2004 Efter ett experiment godkände räddningstjänsten i Eksjö lerputsade äggar i renovering a Kvarnarps gård. Hur det gick till berättar… Läs mer

Levande konstverk - kan det bevaras?

Trädgård Av: Kristina Nilén

Ur Byggnadskultur nr 2/2008 Få har haft en sådan betydelse som Ulla Molin när det gäller 1900-talets trädgårdsideal. Hon ar pionjären och opinionsbildaren som… Läs mer

Levide prästgård - En vild och tuktad trädgårdsdröm

Trädgård Av: Stella Westerlund

Ur Byggnadskultur nr 2/2005 I tävlingen Tyckomhus under arkitekturåret 2001 röstades Levide prästgård på södra Gotland fram som ett a Sveriges mest omtyckta.… Läs mer

Lilla London lever!

Övrigt Av: Anna Reuter Metelius

Ur Byggnadskultur nr 2/2009 Äkta stadsliv! Urbant, kontinentalt, myllrande och stökigt – i över 100 år. I Göteborg är fyra långa gator genom elva kvarter… Läs mer

Limfärg - Ett material med många förtjänster

Färg Av: Pontus Tundander

Ur Byggnadskultur nr 2/2002 Förr gjordes allt så begripligt, idag ill i ofta komplicera saker i onödan. Ett exempel på detta utgör limfärg. Bland traditionella… Läs mer

Linné på tapeten!

Material Av: Caroline Swartling

Ur Byggnadskultur nr 1/2007 En anonym kändis på hemmaplan men en botaniker a ofantligt stora mått utanför landets gränser. Ja, det är faktiskt så man måste… Läs mer

Linoleum - korkmattor

Golv Av: Lone-Pia Bach

Ur Byggnadskultur nr 1/2001 Linoleumattor, som en gång förknippades med status, hygien och modernitet, behandlas i dag som ett självklart slit- och… Läs mer

Listor bevakar hotat kulturarv

Övrigt Av: Torbjörn Lindstedt

Ur Byggnadskultur nr 3/2008 De senaste årens byggboom och äxande bostadsbrist har medfört att kulturmiljöer ses som hinder för potentiella exploateringar.… Läs mer

Liten skada kan snabbt bli stor - Så här skyddar du stugan

Övrigt Av: Stephan Fickler

Ur Byggnadskultur nr 1/2010 Fritidshus står obebodda och utan tillsyn större delen a året. Små skador – som man normalt upptäcker i tid hemma – kan på… Läs mer

Löfvenskiöld gav alla verandan och snickarglädjen

Arkitekturhistoria Av: Catharina Svala

Ur Byggnadskultur nr 1/1996 Arkitekten Charles Emil Löfvenskiöld, som erkade under 1800-talets senare hälft, ble inte känd för att skapa stora monument. Han ar… Läs mer

Luckan som blev folkhemssymbol

Övrigt Av: Ingela Broström

Ur Byggnadskultur nr 3/2005 Sopnedkastet ar uppfinningen som slog två flugor i en smäll. Det sparade inte bara arbete för husmödrarna, som slapp springa upp… Läs mer

Luft för hälsa och hus

Övrigt Av: Anders Franzén

Ur Byggnadskultur nr 3/2001 När den uppvärmda luften stiger upp i skorstenen ersätts den a frisk luft som drar in i springor och otätheter. En mer kontrollerad… Läs mer

Lummigt 60-tal med kvalitet

Trädgård Av: Anna Rabow

Ur Byggnadskultur nr 2/2008 Generationsskiftet är nu på gång i en a åra anligaste bostadsmiljöer, illaområdena från 60-talet. Här är husen enkla, både på… Läs mer

Lusthus i takt med modet

Bebyggelsehistoria Av: Hans Mårtensson

Ur Byggnadskultur nr 1/1999 I alla tider har lusthuset fungerat som ett »andrum« för både själ och öga. Läs mer

Lyssna till vad huset berättar

Restaurering Av: Helena Friman

Ur Byggnadskultur nr 2/2000 Lyckliga omständigheter har gjort att detta hus från 1909 i Gamla Enskede bevarat mycket a sina ursprungliga kvaliteter. Utöver det… Läs mer

Magasinet som blev vandrarhem

Övrigt Av: Per Arne Ivarsson

Ur Byggnadskultur nr 3/2010 Återbruk kan ara roligt också! En uppskattad ariant är att ta en byggnad som uppförts för en specifik funktion och ge den ett helt… Läs mer

Magasinet som blev vandrarhem

Restaurering Av: Per Arne Ivarsson

Ur Byggnadskultur nr 3/2010 Återbruk kan ara roligt också! En uppskattad ariant är att ta en byggnad som uppförts för en specifik funktion och ge den ett helt… Läs mer

Målarmästarens kokta linolja

Färg Av: Kerstin Karlsdotter Lyckman

Ur Byggnadskultur nr 4/2003 Att färgmaterialets förändrade sammansättning och egenskaper har påverkat målarnas metoder beskriver Kerstin Karlsdotter Lyckman… Läs mer

Målat med jordpigment

Färg Av: Milis Ivarsson & Frida Hafvenstein

Ur Byggnadskultur nr 2/2006 Jordpigment har ackra kulörer. De har också egenskaper som ger målarfärgen bra kvaliteter, t ex snabbare torktid, fyllighet, god… Läs mer

Målet är ingenting, vägen är allt På kringelsafari i Västmanland

Övrigt Av: Lotta Bylander

Ur Byggnadskultur nr 2/2010 »Målet är ingenting, ägen är allt«, sjunger Robert Broberg. Lotta Bylander har gjort en kringelsafari i de ästmanländska skogarna,… Läs mer

Man tager vad man haver - Såhär renoverar du köket varsamt

Restaurering Av: Vicki Wenander / Joakim Karlstedt

Ur Byggnadskultur nr 4/2006 Vill du bevara utseende och karaktär på ditt kök, men också surfa med på den starka matlagningstrend som råder? Gör då som… Läs mer

Mångkulturår - varför och för vem?

Övrigt Av: Åsa Magnusson

Ur Byggnadskultur nr 1/2006 Alla samhällen är mångkulturella. Något annat är inte möjligt. Men ad är egentligen mångkultur? Och för em är det iktigt? Läs mer

Margitas: Sökandet efter en gårds mikrohistoria

Bebyggelsehistoria Av: Anna Götlind

Ur Byggnadskultur nr 2/2006 Om man köper en gammal byggnad köper man också en mikrohistoria. En historia om den lilla ärlden, och om de människor som befolkat… Läs mer

Mariestad - liten och behaglig

Övrigt Av: Elisabeth Göthberg

Ur Byggnadskultur nr 2/1997 Mariestad i norra Västergötland id Vänern har en a landets bäst bevarade stadskärnor. Den anlades på 1500-talet a asasonen Karl som… Läs mer

Marika Irvine, en mästare i trädgården

Trädgård Av: Karin Berglund

Ur Byggnadskultur nr 2/2003 Att ara trädgårdsmästare är det bästa a alla jobb. Det tycker Marika Irvine som med sin familj just lyft från Gunnebo slott i… Läs mer

Massiva träsystem utmanar betongindustrin

Trä och snickerier Av: Gun-Britt Zetterholm

Ur Byggnadskultur nr 2/2004 Nu utvecklas parallellt, och i konkurrens både med arandra och med betongindustrin, olika träsystem. I klimatkontrollerad… Läs mer

Måste vi byta livsstil?

Övrigt Av: Annette Henning

Ur Byggnadskultur nr 1/2007 Ett tungt ansvar för klimatförändringarna läggs ofta på de boende. Människor borde "byta livsstil", sägs det. Men förändring sker… Läs mer

Mät upp ditt hus

Övrigt Av: Ulla Karlström

Att göra en klassisk handuppmätning är ett mödosamt, men det i särklass bästa sättet för dig som erkligen ill lära känna ditt hus. Till många byggnader saknas… Läs mer

Materialhörnan - Eternittak

Tak Av: Ingela Pålsson Skarin

Ur Byggnadskultur nr 1/1998 Vi fortsätter genomgången a tak och takmaterial. l detta nummer får i en beskrivning a hur man går tillväga id renovering a ett… Läs mer

Materialhörnan - Fönsterbeslag

Fönster Av: Jan Lisinski

Ur Byggnadskultur nr 2/1994 Under injetten Materialhörnan tar Byggnadskultur upp olika material och byggnadsdetaljer, som är iktiga id restaurering a gamla… Läs mer

Materialhörnan - Fönsterglas

Fönster Av: Birgitta Gustafson

Ur Byggnadskultur nr 1/1994 Under injetten Materialhörnan kommer Byggnadskultur framöver att ta upp olika material och byggdetaljer, som används id… Läs mer

Materialhörnan - Fönstermålning

Material Av: Administrator

Under injetten Materialhörnan tar Byggnadskultur upp olika material och byggnadsdetaljer, som är iktiga id restaureringen a gamla hus. l föregående nummer har… Läs mer

Materialhörnan - Fönstersnickerier

Fönster Av: Olof Antell

Ur Byggnadskultur nr 3/1994 Under injetten Materialhörnan tar Byggnadskultur upp olika material och byggnadsdetaljer, som är iktiga id restaurering a gamla… Läs mer

Materialhörnan - Fönstervirke

Fönster Av: Sonja och Hans Allbäck

Ur Byggnadskultur nr 4/1994 Under injetten Materialhörnan tar Byggnadskultur upp olika material och byggnadsdetaljer, som är iktiga id restaurering a gamla… Läs mer

Materialhörnan - Gamla trägolv

Golv Av: Bengt Häger

Ur Byggnadskultur nr 3/1995 Under injetten Materialhörnan tar Byggnadskultur upp olika material och byggnadsdetaljer, som är iktiga id restaureringen a gamla… Läs mer

Materialhörnan - Halmtak

Tak Av: Paul Hansson

Ur Byggnadskultur nr 3/1997 Vi fortsätter år genomgång a tak och takmaterial. l detta nummer får i en beskrivning a halmtaket, ett tak som inte längre är så… Läs mer

Materialhörnan - Keramiska golv

Golv Av: Margareta Cramér

Ur Byggnadskultur nr 1/1996 l detta nummer a Byggnadskultur fortsätter i att berätta om golv. Turen har kommit till den typ a golvbeläggning som har en mycket… Läs mer

Materialhörnan - Korkmatta

Golv Av: Ann-Charlott Strandberg

Ur Byggnadskultur nr 4/1996 Med detta nummer a Byggnadskultur avslutar i temat golv. Nästa år tar i upp takmaterial. Antikvarie Ann-Charlott Strandberg på… Läs mer

Materialhörnan - Nock på tegeltak

Tak Av: Anders Franzén

Ur Byggnadskultur nr 2/2000 Nock a tegel eller nocklåda? Vad är rätt på just mitt hus? Här ett försök till sammanfattning a Anders Franzén. Läs mer

Materialhörnan - Pappspänt tak

Tak Av: Kurt Fredriksson

Ur Byggnadskultur nr 4/1997 Vi fortsätter år genomgång a tak och takmaterial. l detta nummer får i en beskrivning a hur man spänner ett invändigt papptak.… Läs mer

Materialhörnan - Parkettgolv

Golv Av: Johan Åkerlund

Ur Byggnadskultur nr 4/1995 l detta nummer a Byggnadskultur fortsätter i att berätta om trägolv. Turen har kommit till den typ a golvbeläggning som länge ar… Läs mer

Materialhörnan - Stengolv

Golv Av: Margareta Cramér och Per Wretman

Ur Byggnadskultur nr 3/1996 l detta nummer a Byggnadskultur fortsätter i att berätta om golv. Denna gång tar antikvarie Margareta Cramér och stenläggare Per… Läs mer

Materialhörnan - Tegeltak

Tak Av: Nils Plöjel

Ur Byggnadskultur nr 1/1997 Med detta nummer a Byggnadskultur inleder i en ny materialgenomgång, denna gång a olika takbeläggningar. Vi börjar med ett a de… Läs mer

Materialhörnan - Tegeltakets plåtgarnering

Tak Av: Bror Mårtensson

Ur Byggnadskultur nr 3/1998 Tegeltaken behöver sina plåtbeslag, men de skall helst inte synas. För att göra dessa estetiskt och tekniskt riktigt krävs… Läs mer

Materialhörnan - Torvtak - material och teknik

Tak Av: Karin Blent

Ur Byggnadskultur nr 4/2000 Tak med näver som tätskikt och tor som täckning har lång tradition i Sverige. Ännu id 1800-talets mitt ar torvtak anliga i Syd- och… Läs mer

Materialhörnan - Utegolv

Golv Av: Bengt Edlund

Ur Byggnadskultur nr 2/1996 l detta nummer a Byggnadskultur fortsätter i att berätta om golv. Denna gång tar arkitekt Bengt Edlund upp utegol ilket äl kan… Läs mer

Materialhörnan - Vasstak

Tak Av: Ann-Katrin Larsson och Mikael Hedin

Ur Byggnadskultur nr 2/1997 Vi fortsätter år genomgång a tak och takmaterial. l detta sommarnummer får i en beskrivning a hur det går till att lägga ett… Läs mer

Materialhörnan: Tjärade papptak

Tak Av: Kerstin Barup

Ur Byggnadskultur nr 2/1998 I år serie om takmaterial har turen kommit till de tjärade papptaken, förr så anliga och typiska för Sydsverige och ofta använda… Läs mer

Mathssons glashus i ursprungligt skick

Arkitekturhistoria Av: Heidi Vassi

Ur Byggnadskultur nr 1/2007 Nu är det återställt i så nära ursprungligt skick man kan komma - ett a Bruno Mathssons glashus i Kosta. Arbetena har genomförts… Läs mer

Med autosol mot framtiden

Arkitekturhistoria Av: Martin Rörby

Silverglänsande raster som spelar mot speglande glas och blänkande plåt. Så har i byggt i snart två generationer och ändå tycks i stå ganska handfallna inför… Läs mer

Med funktionalismen föddes den moderna bion

Arkitekturhistoria Av: Kjell Furberg

Ur Byggnadskultur nr 4/1992 Biografen som byggnadstyp och kulturmiljö har ett alldeles speciellt förhållande till funktionalismen, i det att bion finner sin… Läs mer

Med känsla för skönhet

Restaurering Av: Göran Gunér

Ur Byggnadskultur nr 4/2010Vad driver oss att söka skönhet? Och ar hittar i den? För konsthistorikern Lars Sjöberg ble det i 1700-talet. Hans livslånga passion… Läs mer

Medeltida packhus blir studentlägenheter

Restaurering Av: Åke Jansson och Sven Landahl

Ur Byggnadskultur nr 3/1994 Ett a de äldsta husen i hela landet, det medeltida Liljehornska huset i Visby, står i dag inför restaurering och ombyggnad. Här… Läs mer

Michael Andersén, på spaning efter den goda bostaden

Intervju Av: Ulf Lindahl

Ur Byggnadskultur nr 3/2002 »Inget är på förhand givet« tycks ara denne byggares inställning till yrket då man hör honom berätta. Ser man hans eget stråtäckta… Läs mer

Miljonprogrammet - ett vårdpaket

Övrigt Av: Johanna Roos

Ur Byggnadskultur nr 2/2009 Miljoner människor bor i städerna, men issa mindre än andra. De bor i miljonprogrammen. De är arken stad eller land, däremot anses… Läs mer

Minimal tillbyggnad på litet småhus

Övrigt Av: Ulrika Bask & Per Bask Forsell

Ur Byggnadskultur nr 2/2006 Överväg andra alternati före en tillbyggnad, kanske renta flytt! Det är ett a råden ulrika bask och per bask forsell här ger till… Läs mer

Minnen från välfärdssamhället

Bebyggelsehistoria Av: Agneta Engström

Ur Byggnadskultur nr 1/2004 En a de tankar som starkast präglade 1900-talet ar att samhället skulle ta sitt ansvar för medborgarnas älfärd. I Norrbotten har… Läs mer

Modern herrgård

Arkitekturhistoria Av: Lovisa Sjöberg

Ur Byggnadskultur nr 1/1994 Efter projektet med nyproduktion a 1700-talsmöbler tar nu intendent Lars Sjöberg ett än djärvare steg. Går det att återskapa ackra… Läs mer

Modernt kulturarv i vittrande betong

Bebyggelsehistoria Av: Sven Olof Ahlberg och Ing-Marie Nilsson-Tarkkanen

Ur Byggnadskultur nr 4/2007 Om det ursprungliga materialet saknas och hantverkskunnandet är glömt - hur ska då det moderna industrisamhällets… Läs mer

Modernt liv i gammal malmgård

Restaurering Av: Michael Hedborg

Ur Byggnadskultur nr 2/2006 Arkitekten Michael Hedborg fick uppdraget att restaurera Birka, en 1700-tals malmgård på Drottningholm utanför Stockholm, och… Läs mer

Modernt och mänskligt

Övrigt Av: Bo Säfström

Ur Byggnadskultur nr 2/2000 Hyresgästerna i ett radhusområde kan påverka husens och lägenheternas skötsel och underhåll. Radhusen id Riksrådsvägen i… Läs mer

Monumentala glasfasader

Arkitekturhistoria Av: Mari Ferring

Ur Byggnadskultur nr 3/1999 Lätta konstruktioner, glasfasader och prefabricerade element i stor skala är något som tjugotalets pionjärer bara kunde drömma om.… Läs mer

Mosaikkonservering i Körkarlarnas bad

Material Av: Anna Birath

Ur Byggnadskultur nr 3/1996 Hur restaureras de känsliga antika mosaikerna, som finns så många a i Italien? För att få svar på den frågan for… Läs mer

Möt årets byggnadsvårdare: Ingemar Sjölund

Intervju Av: Ulf Lindahl

Ur Byggnadskultur nr 2/2004 Om man ill att det ska synas ad man gjort kan man göra som Ingemar Sjölund i Öjebyn, Norrbotten. Han har tagit sig an de… Läs mer

Möte med Medelpadsgårdar

Bebyggelsehistoria Av: Hampus Benckert

Ur Byggnadskultur nr 3/2003 När Medelpads bönder under 1800-talets två första tredjedelar byggde nya och större boningshus skedde det med en delvis annan… Läs mer

Motorhotellets påträngande charm

Bebyggelsehistoria Av: Thomas Carlquist

Ur Byggnadskultur nr 2/2010 Med bilismen kom anligt folk ut på ägarna i en omfattning och med en reslängd som aldrig förr. De befintliga faciliteterna räckte… Läs mer

Murade trähus - resurssnålt självbyggeri med spillvirke

Bebyggelsehistoria Av: Conny Jerer och Stefan Westerberg

Ur Byggnadskultur nr 4/1999 Traditionellt byggande har alltid använt de material som platsen erbjudit. Timmer- och korsvirkeshusen är de självklara exemplen på… Läs mer

Murstock och skorsten - råd om vård

Skorsten, kakelugn och eldstäder Av: Calle von Essen

Ur Byggnadskultur nr 4/2000 Vi ska ara rädda om åra gamla murstockar. Förr isste man a erfarenhet hur de skulle byggas och repareras. Men i år tid är goda råd… Läs mer

Murverk i tegel - bygge med sinnlighet och skönhet

Material Av: Birgitta Gustafsson

Ur Byggnadskultur nr 1/1996 Murverk har en lång tradition och innefattar tusentals år a mänsklig aktivitet och byggande. - Tegel är ett ackert och sinnligt… Läs mer

Myten om »Mariebergaren«

Skorsten, kakelugn och eldstäder Av: Susanna Scherman

Ur Byggnadskultur nr 4/2000 »Varifrån har i egentligen fått uppgiften om att Marieberg bara tillverkade ett trettiotal kakelugnar? Låt mig försöka snabbt… Läs mer

Några råd till dig som bygger om i köket

Restaurering Av: Anders Franzén

Ur Byggnadskultur nr 1/2003 I ett kök måste funktionen gå hand i hand med traditionen. Här hjälper Anders Franzén oss med det äventyrliga företaget att på ett… Läs mer

När blir ett hus gammalt?

Bebyggelsehistoria Av: Kerstin Barup

Ur Byggnadskultur nr 1/1997 De klassiska frågorna om man ska restaurera och återställa en byggnad till ursprungligt skick, konservera den eller bygga om den… Läs mer

När byggdes huset?

Restaurering Av: Stellan Ridderstrand och Johan Engström

Ur Byggnadskultur nr 1/2001 Alla har i år egen uppfattning om drömhuset. Det kan ara en förfallen fiskarstuga som ligger litet indpinat alldeles intill havet… Läs mer

När byggdes huset? (1) Fråga huset!

Övrigt Av: Stellan Ridderstad och Johan Engström

Ur Byggnadskultur nr 1/2002 Alla har i år egen uppfattning om drömhuset. Det kan ara en förfallen fiskarstuga som ligger litet indpinat alldeles intill havet… Läs mer

När byggdes huset? Arkiven ger svar

Övrigt Av: Göran Ulväng

Ur Byggnadskultur nr 1/2002 Några tips om hur man söker information om landsbygdens byggnader i arkiven a Göran Ulväng. Läs mer

När folket skulle läras att välja kulör

Färg Av: Vicki Wenander

Ur Byggnadskultur 1/2008 1930-talet ar tiden då svenska folket skulle läras att älja rätt färg i hemmet. Vicki Wenander berättar här om den ambitiösa… Läs mer

När larmet tystnar

Övrigt Av: Cecilia Pantzar

Ur Byggnadskultur nr 3/2010 Återanvändning a gamla industriområden för nya erksamheter är trenden som kom för att stanna, åtminstone i områden som är… Läs mer

När linoljefärg torkar

Färg Av: Pär Fjällström, Mats Johansson och Martin Svensson

Ur Byggnadskultur nr 4/2003 När linolja torkar ger den ifrån sig ämnen som de flesta tycker luktar gott men om man utsätts för dem i höga doser och under lång… Läs mer

När trädgårdsodlingen kom till Norrland

Trädgård Av: Pernilla Lindström

Ur Byggnadskultur nr 2/2008 Vid 1800-talets mitt ille myndigheterna att svenska folket skulle börja odla grönsaker, frukt och bär för att öka… Läs mer

När-var-hur tätar jag mina fönster?

Fönster Av: Anders Franzén

Ur Byggnadskultur nr 1/2005 I reklam och torptidningar imlar det a enkla råd om fönstertätning, men de är tyvärr alltid ensidigt inriktade på energibesparing.… Läs mer

NCS-systemet i byggnadsvården

Färg Av: Anders Franzén

Ur Byggnadskultur nr 2/2000 NCS-kartan är mycket användbar inom den ardagliga antikvariska byggnadsvården. Dock tillgodoser den inte alla behov, trots de 1 750… Läs mer

Nobel grace på hotellet i Båstad

Arkitekturhistoria Av: Paul Hansson och Mia Jungskär

Ur Byggnadskultur nr 3/2005 Hotell Båstad - skapat a byggherren Ludvig Nobel och arkitekten Karl Guettler, fick ett formspråk i stram och enkel… Läs mer

Nödvändigt rörarbete - onödigt ont

Övrigt Av: Per Bask Forsell

Ur Byggnadskultur nr 4/2006 I arje hus blir förr eller senare ett utbyte a stamledningarna för ärme-, tapp- och spillvatten en oundviklig realitet. Dessvärre… Läs mer

Nolkvarn - en miljö med oviss framtid

Bebyggelsehistoria Av: Lena Bergman

Ur Byggnadskultur nr 2/2007 Nolkvarn är en fantastisk kvarn-, såg- och snickerianläggning strax norr om Hova i Gullspångs kommun. Nolkvarn får här illustrera… Läs mer

NORA mitt i Europa

Övrigt Av: Tina Wik

Ur Byggnadskultur nr 3/2003 Att bygga nytt i en gammal stadskärna har man lyckats med i Nora så äl att man fått Europa Nostras utmärkelse. Här berättar… Läs mer

Ny entré till villa från 1920

Övrigt Av: Eva Werkelin

Ur Byggnadskultur nr 2/2006 1920-talsvillan i Visby hade blivit för trång. Eva Werkelin, arkitekt i Visby, berättar här hur familjen resonerade sig fram till… Läs mer

Nya bostadsmiljöer - hur växer de fram?

Övrigt Av: Eleonore Mattson & Henrik Nilsson

Ur Byggnadskultur nr 3/2006 Hur skapas ett nytt bostadsområde? Vad driver människor att bygga nya "byar" idag? Eleonore Mattsson och Henrik Nilsson har besökt… Läs mer

Nya fönster mot Paris

Fönster Av: Maria Ihrefors

Med sina 40 studentrum är Svenska studenthemmet i Paris ett a de minsta husen i campusområdet Cité Universitaire. Samtidigt är det ett a de mest… Läs mer

Nya regler för självdrag

Övrigt Av: Bengt Lindström

Ur Byggnadskultur nr 4/1994 Tidigare ar självdragsventilation det naturliga sättet att entilera hus. Det är endast under de senaste 30-40 åren som mekanisk… Läs mer

Nygamla tapeter

Övrigt Av: Monika Juhlin-Boström

Ur Byggnadskultur nr 4/199 Duros arbete med att återskapa gamla tapetmönster bygger på traditionell limtrycksteknik. Läs mer

Nytt liv i gammal trädgård

Trädgård Av: Ulrika Rydh

Ur Byggnadskultur nr 2/2008 Att äga en äldre trädgård är att äga ett kulturar som man fått att förvalta till nästkommande generationer. Det är också en… Läs mer

Nytt ljus över staden

Övrigt Av: Lars Ocklund

Ur Byggnadskultur nr 4/2008 Mot slutet a 1990-talet utvecklades belysningstekniken kraftigt. Samtidigt förändrades synen på gaturummets ljussättning. Då… Läs mer

Också en välkomnande dörr kan avvisa bränder

Trä och snickerier Av: Martin Lindholm

Ur Byggnadskultur nr 3/2004 Klarar den ackra spegeldörren till lägenheten en brand? Eller, om man änder på frågan: Tål trapphuset ett byte till mineritklädda… Läs mer

Odla med Svensk Trädgård

Trädgård Av: Stella Westerlund

Ur Byggnadskultur nr 2/2008 Att rusta och årda ett äldre hus innebär ofta att få ta hand om en trädgård. Hur gör man? Räddningen finns och heter Svensk… Läs mer

Odlat kulturarv vårdas av POM

Trädgård Av: Eva Jansson, Jens Weibull

Ur Byggnadskultur nr 2/2008 Våra svenska kulturväxter lever inte längre fullt lika farligt. De härdiga gamla lökväxterna, perennerna med kulturhistoria och den… Läs mer

Odling för husbehov och hus till lyst

Trädgård Av: Leif Thorin

Ur Byggnadskultur nr 2/2003 Historien om koloniträdgårdar i modern mening är mer än hundra år gammal i årt land. Varifrån idén kom, ar det började, hur… Läs mer

Okonventionell stadsplanering prisad

Övrigt Av: Anders Reisnert, Cecilia Hansson

Ur Byggnadskultur nr 2/2009 Malmö stad tilldelades 2008 Sveriges Arkitekters planpris för utvecklingen a stadens offentliga rum. Priset ar okonventionellt –… Läs mer

Okonventionell stadsplanering prisad

Övrigt Av: Cecilia Hansson, Anders Reisnert

Ur Byggnadskultur nr 2/2009 Malmö stad tilldelades 2008 Sveriges Arkitekters planpris för utvecklingen a stadens offentliga rum. Priset ar okonventionellt –… Läs mer

Ola Priebe, "betongaren" som blev byggnadsvårdare och årets stipendiat

Intervju Av: Ulf Lindahl

Ur Byggnadskultur nr 1/2004 Vad gör en murare? Mest putsjobb säger Ola Priebe, 35. Men just denna dag håller han på att uppföra en illa i Åhus tillsammans med… Läs mer

Ola Wetterberg, professor i kulturvård

Övrigt Av: Ulf Lindahl

Ur Byggnadskultur nr 4/2002 Läs mer

Ölandskalk kompletterar Gotlandskalken

Material Av: Erik Wikerstål

Ur Byggnadskultur nr 3/2002 På Öland har man byggt en kalkugn för att på gammalt is bränna kalk. Projektet startades på initiati a slottsarkitekten Erik… Läs mer

Olidans kraftstation i Trollhättan - en sinnebild för svensk anläggningskonst

Arkitekturhistoria Av: Lasse Brunnström

Ur Byggnadskultur nr 2/2000 När attenkraften kring förra sekelskiftet började användas för att producera elektricitet med trefasteknik, fick arkitekterna till… Läs mer

Olikheten som skapar karaktär

Bebyggelsehistoria Av: Daniel Nilsson

Ur Byggnadskultur nr 2/2007 Större tomter i Norrbotten, mindre i Skåne. Låga hus i Skåne, högre i Kronoberg. Olikheterna finns och skapar karaktär, men… Läs mer

Om frånvaron av skönhet i byggandet

Opinion Av: Per Arne Ivarsson

Ur Byggnadskultur nr 4/2010 En byggnad bör ara ändamålsenlig, hållbar och acker, det menade redan Vitruvius ar god byggnadskonst. I dagens byggande är det… Läs mer

Om frånvaron av skönhet i byggandet

Opinion Av: Per Arne Ivarsson

Ur Byggnadskultur nr 4/2010En byggnad bör ara ändamålsenlig, hållbar och acker, det menade redan Vitruvius ar god byggnadskonst. I dagens byggande är det många… Läs mer

Om interiörens proportioner

Arkitekturhistoria Av: Stefan Günther

Ur Byggnadskultur nr 4/2010De gamla rummens proportioner, listverk och profiler hotades länge a modernismens planlösningar och renrakningar. Men nu har de… Läs mer

Om järnet i gamla hus

Material Av: Karl-Gunnar Norén i samarbete med Lars Enander

Ur Byggnadskultur nr 4/2001 När åra förfäder jägarna ble bofasta samlare krävdes inte järn för byggnaderna, men då järnet började användas för apen och livets… Läs mer

Om modellerna i nya arkitekturmuseet

Övrigt Av: Gunnar Sillén

Ur Byggnadskultur nr 3/1998 Arkitekturmuseets Stora satsning på seriösa modeller ger oss erfarenheter som kan öka årt etande om byggnadskultur - och… Läs mer

Om restaurering - några reflexioner

Restaurering Av: Fredric Bedoire

Ur Byggnadskultur nr 1/2004 Hur byggnadsvård och restaurering bör utföras råder ofta samstämmighet om. Fredric Bedoire isar i denna genomgång hur olika… Läs mer

Ombyggnad och renovering - exempel på en ny yrkeshögskoleutbildning

Restaurering Av: Bertil Fridén

Sedan många år kan arkitekter och antikvarier fortbilda sig i restaureringskonst, medan utförarna a restaureringarna har saknat tillfälle att förkovra sig inom… Läs mer

Orangerier, drivhus och vinterträdgårdar

Trädgård Av: Ingela Andersson

Ur Byggnadskultur nr 1/1999 De äxthus som i hade i Sverige fram till slutet a 1800-talet kan delas in i tre huvudgrupper om man ser till funktion och form:… Läs mer

Originalmålat med plastfärg

Färg Av: Paul Hansson

Ur Byggnadskultur nr 4/2007 Mycket har målats med plastfärg, men inom byggnadsvården är den fortfarande tabu. Frågan är dock hur man förhåller sig när det… Läs mer

Östra Torps kalkugnar - restaurerade och bevarade för framtiden

Skorsten, kakelugn och eldstäder Av: Frank Matl

Ur Byggnadskultur nr 3/1996 Kalkugnarna i Östra Torp i Skåne är a så kallad kupoltyp och de äldsta som finns bevarade uppfördes i mitten a 1800-talet. Efter… Läs mer

Ovanligt vatten i ny tvättmetod

Opinion Av: Per Arne Ivarsson

»Vatten är ett farligt gift, som omger Visby stift« skre Falstaff Fakir och lämnade tolkningarna fritt spelrum. Vanligt atten betraktar i som en självklarhet,… Läs mer

Ove Hidemark

Intervju Av: Ulf Lindahl

Ur Byggnadskultur nr 4/2000 »Ett hus är sällan så dåligt som det ser ut«, skre Ove Hidemark i boken Så renoveras torp och gårdar redan 1973. Det fick säkert… Läs mer

På Hisingen har varvet fått lämna spår

Bebyggelsehistoria Av: Kristoffer Henrysson

Ur Byggnadskultur nr 2/2005 Norra Älvstranden på Hisingen: rader a stapelbäddar, skogar a kranar, ljuden från maskinhallar och plåtslagerier, en aldrig blank… Läs mer

På spaning efter engelska tiles

Golv Av: Anders Stjernberg

Ur Byggnadskultur nr 2/1994 Denna artikel har tillkommit a den anledningen - som så många gånger förr inom byggnadsvården - att en produkt säges ara för länge… Läs mer

På väg mot en modern trästad

Trä och snickerier Av: Jari Heikkilä

Ur Byggnadskultur nr 2/2004 I Uleåborgs trästadsområde ille man testa om det ar möjligt att med modern arkitektur och nutida byggnadsteknik förverkliga ett… Läs mer

Palladio och palladianismerna

Arkitekturhistoria Av: Ingrid Sjöström

Ur Byggnadskultur nr 1/1991 I åra postmoderna tider hör man ofta ny arkitektur kallas palladiansk. Olika klassicistiska strömningar i Europa under 1600-, 1700-… Läs mer

Parkettläggarens kunnande sitter i hammarslagen

Golv Av: Birgitta Gustafson

Ur Byggnadskultur nr 4/1995 Parkettläggarens hantverk har funnits i Sverige sedan 1500-talet då det första kända parkettgolvet lades i Kalmar slott.… Läs mer

PBL 2011 - samma papperstiger med nya ränder

Arkitekturhistoria Av: Paul Hansson

Den 2 maj i år trädde den nya Plan- och Bygglagen i kraft. Med lagen förändras bygglovprocessen på många sätt, men för byggnadsvårdens del innebär den inga… Läs mer

Pensionat med innanfönster - historien om Villa Sjötorp

Arkitekturhistoria Av: Eva Löfgren

Att njuta a årsringarna i sitt eget gamla hus är en sak, men hur är det om man ill bedriva näringsverksamhet i en byggnad med tydliga ålderstecken? Kan hotell-… Läs mer

Pionjärinsatser i betongens barndom - Konstruktionsbetongens historia 1890-1950

Material Av: Samuel A Berg

Ur Byggnadskultur nr 4/2004 Samuel A Berg berättar här om konstruktionsbetongens fantastiska utveckling - från otympliga grundkonstruktioner ia det monolitiska… Läs mer

Plåt

Material Av: Jan Lisinski

Ur Byggnadskultur nr 1/1995 Järnplåt är ett a åra traditionella takmaterial. I äldre tider smiddes järnplåten till en början för hand och så smångom med… Läs mer

Plåten som inte kan målas

Material Av: Magnus Henriksson

Ur Byggnadskultur nr 4/2010Under de senaste åren har färgen flagnat a från tak som lagts med förzinkad plåt och målats på plats. Det är tak som stått omålade… Läs mer

Platsbyggd köksinredning mindre värd

Övrigt Av: Anna Reuterswärd

Ur Byggnadskultur nr 4/2006 Nuvarande hyreslag, som grundar sig på det så kallade bruksvärdessystemet, missgynnar de kulturhistoriska ärdena i äldre kök. Det… Läs mer

Plåtslagarglädje i Flen blev ett av Sveriges mest omtyckta hus

Bebyggelsehistoria Av: Ulf Lindahl

Ur Byggnadskultur nr 3/2002 Huset är allt för Anders Linered just nu, både bostad och arbete. Hit flyttade han med fru Ann Mari och tvillingarna, som just… Läs mer

Plywood, lamellträ, träfiber (board), spån

Trä och snickerier Av: Carl-Magnus Gagge

Ur Byggnadskultur nr 3/2002 I början och i mitten a 1900-talet fick tillverkningen a träbaserade skivor stor betydelse. Skogsindustrin kunde utnyttja den… Läs mer

Polishuset åter till ursprunget

Restaurering Av: Kay Broman

Ur Byggnadskultur 1/2008 Polishuset är en a Stockholms mindre kända monumentalbyggnader. Huset har trots sin byggnadsminnesförklaring tidigare utsatts för en… Läs mer

Projekten som ska effektivisera energin

Övrigt Av: Victoria Ask

Ur Byggnadskultur nr 4/2007 Energimyndigheten satsar nu 40 miljoner kronor på forskning och utveckling kring energieffektivisering a kulturhistoriska… Läs mer

Puts

Material Av: Kerstin Barup

Ur Byggnadskultur nr 1/1995 Kalk har använts i flera tusen år, är smidigt, följer stomrörelser, härdar långsamt. Cement introducerades id mitten a 1800-talet,… Läs mer

Puts på trä - en beprövad teknik

Material Av: Axel R. Unnerbäck

Ur Byggnadskultur nr 2/1998 Att klä trä i puts är en äl utprovad teknik, använd under mer än 200 år. Rätt utförd kan den ge huset en araktig och acker fasad.… Läs mer

Rädda vuxna räddar inga barn

Arkitekturhistoria Av: Per-Ola Åström

På försommaren 1968 invigdes parkleken Orrleken utanför Karlstad. En lång rad celebriteter deltog id invigningen, bland annat inrikesministern, direktören för… Läs mer

Ralph Erskine i skogen Livet i en liten låda

Arkitekturhistoria Av: Karin Winter

Ur Byggnadskultur nr 1/2010 Engelsmannen Ralph Erskine (1914–2005) flyttade till Sverige och ritade under sin långa karriär mängder a hus, industribyggnader,… Läs mer

Renovera och restaurera - rapport från Mariefred

Restaurering Av: Birger Åström

Ur Byggnadskultur nr 4/1995 En intressant konferens om problem och utmaningar inom renovering och restaurering för dagens funktion ägde under sensommaren rum i… Läs mer

Rent hus - ska man ta bort all färg?

Färg Av: Birgitta Gustafson

Ur Byggnadskultur nr 4/1995 Hur får man bort gammal färg när man ska måla om huset? Den frågan har aktualiserats dels genom de senaste decenniernas nya… Läs mer

Rent hus! - En liten handledning i den nästan bortglömda konsten att städa

Övrigt Av: Pontus Tunander

Ur Byggnadskultur nr 3/1998 Använd inte starkare rengöringsmedel än nödvändigt. Vatten är faktiskt det kemiskt starkaste lösningsmedel som finns, skriver i… Läs mer

Rent utan vatten - Prov med Arte Mundit på Allhelgonakyrkan i Lund

Övrigt Av: Björn Bjelke-Holtermann / Jarema Bielawski

Ur Byggnadskultur nr 1/2006 Ett drygt århundrades smuts har lagt sig som en förmörkande hinna över Allhelgonakyrkan i Lund. Interiören är delvis byggd i… Läs mer

Restaurera? Reparera? Renovera? Rekonstruera? - Riva? Fallet Gula Villan, Överjärna gård

Restaurering Av: Ingvar Hedenrud

Ur Byggnadskultur nr 1/2004 Man kunde se himlen när man stod i källaren. Förfallet hade gått så långt att huset användes som studieobjekt id mögel- och… Läs mer

Restaurering av Katrinetorps herrgård

Restaurering Av: Sara Ericsson och Mats Bohman

Ur Byggnadskultur nr 3/2000 Just nu pågår renoveringen a Katrinetorps herrgård strax utanför Malmö, en sedan länge undanskymd pärla som ska återfå sin forna… Läs mer

Restaurering av modern arkitektur - tre exempel från Finland

Arkitekturhistoria Av: Johanna Hadmyr

Ur Byggnadskultur nr 4/2007 En universitetsbyggnad, en simhall och ett före detta tryckeri - tre a den finska modernismens främsta byggnader restaurerades… Läs mer

Restaurering med ny eller gammal teknik?

Restaurering Av: Tord Andersson

Ur Byggnadskultur nr 4/1995 Trots fungerande material och teknik har människan, kanske a medfödd nedärvd nyfikenhet, strävat efter nya metoder och tekniska… Läs mer

Revetering - En nöjsam nyttighet

Material Av: Axel R. Unnerbäck

Ur Byggnadskultur nr 2/1988 Smedbostäderna id Stora gatan i Lövsta bruk reveterades 1754-61. De är ett a de tidigaste kända exemplen på en bredare användning a… Läs mer

Rivningshot över disponentens villa i Knivsta

Opinion Av: Per Thunström & Henrik Sandevärn

Ur Byggnadskultur 3/2008 Disponentvillan är en kulturbyggnad och en grön lunga mitt i den del a Knivsta som nu detaljplaneras för ny bostads-be-byggelse. En… Läs mer

Rödfärgsrecept anno 1725

Färg Av: Gösta Magnusson

Ur Byggnadskultur nr 2/1991 Rödfärg kan man koka själv. Byggnadskultur har receptet från 1725. Men kom ihåg regel nummer ett id målningen: måla aldrig id… Läs mer

Röta, svamp och insekter - katastrof eller kalkylerad risk?

Röta, svamp och insekter Av: Johan Mattsson

Ur Byggnadskultur nr 1/2000 Gamla hus drabbas alltid a röta och insekter, i större eller mindre omfattning. Grips då inte a panik. Det leder ofta till onödiga… Läs mer

Rothoffska museikolonin i Landskrona

Trädgård Av: Anneli Oxenstierna

Ur Byggnadskultur nr 2/2003 1993 köpte Landskrona museum Rothoffska kolonin i Citadellets koloniområde. Eftersom Landskrona är Sveriges kolonitätaste stad är… Läs mer

Rumänien - Timring utan drag

Trä och snickerier Av: Anna Blomberg

Ur Byggnadskultur nr 1/2001 I augusti förra året samlades deltagare från sex länder i Rumänien för den första workshopen under rubriken Wooden Cultures of… Läs mer

Så behåller du skärpan

Övrigt Av: Anders Isgren

Ur Byggnadskultur nr 4/2005 Slöa eggverktyg ger dåligt resultat. De slinter lätt mot träet och blir farliga att jobba med. På marknaden finns åtskilliga… Läs mer

Så gjorde jag i ordning kakelugnen

Skorsten, kakelugn och eldstäder Av: Måns Hagberg

Ur Byggnadskultur nr 4/2000 En bedrövlig kakelugn. Spjället satt fast. Kaklen på kronan ickade. De ar kladdiga a gammal intorkad färg. Kanalerna ar packade med… Läs mer

Så här rustade vi Sveas stuga

Restaurering Av: Sten och Christina Norén

Ur Byggnadskultur nr 1/2010 Som blommor slår de ut på sommaren. Det är då i hittar dem, alla gamla fina övergivna hus. Det är lätt att falla för ett sådant och… Läs mer

Så kan varsamhet kontrolleras

Övrigt Av: Kerstin Barup

Ur Byggnadskultur nr 4/1999 Riksantikvarieämbetet hade den 28 oktober inbjudit till information och diskussion om ett förslag till ägledning om hur… Läs mer

Så lade jag in trägolvet

Golv Av: Måns Hagberg

Ur Byggnadskultur nr 3/2003 Riktiga trägol ar länge undervärderade. De gamla, slitna golven har betydande trivselvärden och är det enda rätta i sin miljö. Men… Läs mer

Så målade man - målarmästaren berättar

Färg Av: Johan Rittsél

Ur Byggnadskultur nr 4/2003 Rohan Rittsél intervjuar målarmästare Börje Larsson om yrkets snabba förvandling. Börje Larsson gick i lära hos en målarmästare som… Läs mer

Så målade vi våra bostäder

Färg Av: Henrik Wannfors

Ur Byggnadskultur nr 3/1990 För drygt ett år sedan utkom boken »Så målade man» med Henrik Wannfors och Karin Fridell som författare. Boken behandlar sex… Läs mer

Så möblerade vi då - mellan hantverk och industri

Övrigt Av: Elias Barup

Ur Byggnadskultur nr 4/1997 Idag åker de unga ofta till Ikea när de sätter sitt första bo. Men hur ar det förr? Fram till 1920- och 30-talen beställde de… Läs mer

Så räddades ett målat barocktak på Gripsholms slott

Tak Av: Lars Rosenberg

Ur Byggnadskultur nr 2/2002 Gripsholms slott har genom århundraden blivit tillbyggt, ombyggt och anpassat för olika behov. Då sprickorna i ett a taken nyligen… Läs mer

Samarbete på Zanzibar

Övrigt Av: Carl von Essen

Ur Byggnadskultur nr 1/2007 Zanzibar, Beit al - Tahin Harem, Womens mosque - namn som äcker fantasin till liv! Där fick 20 zanzibarer och i sju svenskar… Läs mer

Se färgen i sammanhanget!

Färg Av: Gunnar Ottosson

Ur Byggnadskultur 1/2008 Varför en och samma kulör kan se olika ut - alltså ad relativiteten betyder för år upplevelse a färgen berättar här Gunnar Ottosson.… Läs mer

Se om ditt hus

Övrigt Av: Cecilia Fröderberg

Ur Byggnadskultur nr 2/2001 Bilen, kläderna, trädgården och båten rustas för år och sommar. Glömde du huset? Vårstädning och sommarpyntning behövs både ut- och… Läs mer

Segdragen kamp i Enköping - Stadshotellet nu regeringsfråga

Övrigt Av: Bengt Svensson

Ur Byggnadskultur nr 2/2005 Detta är än så länge inte historien om ett räddat stadshotell - däremot är det historien om hur en lokal opinion har erkat för att… Läs mer

Sekelskiftesvillan

Arkitekturhistoria Av: Eva Eriksson

Ur Byggnadskultur nr 1/1990 Eva Eriksson, arkitekturkritiker och medarbetare på DN:s kultursida, tar oss till en rundvandring bland några sekelskiftesvillor… Läs mer

Shoppingstaden

Övrigt Av: Olga Schlyter

Ur Byggnadskultur nr 2/2009 Varuhandeln lade redan för tusen år sedan grunden för åra städer. En stor del a stadslivets kvaliteter har sedan dess arit det… Läs mer

Sista halmstrået borta?

Opinion Av: Johanna Roos

Ur Byggnadskultur nr 3/2010 Alltfler medborgare tar strid för sin kulturmiljö. Protestlistor startas, bloggar skapas, beslut överklagas och opinion bildas.… Läs mer

Sitt som förr i trädgården

Trädgård Av: Björn Ohlén

Ur Byggnadskultur nr 2/2001 Trots att intresset för trädgårdshistoria är större än någonsin är kunskapen om hur man genom historien möblerat sina utomhusrum… Läs mer

Sjöfartstempel i västmanländsk mylla

Bebyggelsehistoria Av: Malin Elldin

Ur Byggnadskultur nr 2/2005 Sjöfartsmiljöer ligger inte alltid id indpinade kuster eller i städernas hamnar. Strax intill Hjälmare kanal ligger denna lilla… Läs mer

Ska jag energideklarera?

Övrigt Av: Sara Strindevall

Ur Byggnadskultur nr 2/2009 Vad kommer energideklarationerna att innebära för åra byggnader? Blir det ett uppsving för 1970-talsmässiga tilläggsisoleringar?… Läs mer

Skadad fönsterbåge som ny med S-skarv

Fönster Av: Mattias Wallin-Brandt

De flesta a oss tycker det är jobbigt nog att skrapa färg och kitta om åra gamla fönster. Men det finns faktiskt de som ägnar sina bågar mycket större omsorger… Läs mer

Skall bärande murar få en ny chans?

Övrigt Av: Tomas Gustavsson

Ur Byggnadskultur nr 4/1998 Kristider kan ge anledning till omprövning och förnyelse. Ett exempel på detta under 1990-talets djupa byggkris är att den anrika… Läs mer

Skiffer till tak

Tak Av: Kristina Linscott

Ur Byggnadskultur nr 1/2004 Skiffertak hade en storhetstid under det sena 1800-talet och i början på 1900-talet. Perioden sammanfaller med framväxten a det… Läs mer

Skifteshandlingar berättar

Bebyggelsehistoria Av: Anders Franzén

Ur Byggnadskultur nr 2/2007 De handlingar som upprättades id laga skiftet som genomfördes i Sverige 1828-1928 kan ge många ärdefulla bidrag till den som samlar… Läs mer

Skiftesverk - när - var - hur

Trä och snickerier Av: Gunnar Henriksson

Ur Byggnadskultur nr 2/1990 »Skiftesverk på Öland» heter en skrift som riksantikvarieämbetet gett ut med Gunnar Henriksson som huvudförfattare. I den står… Läs mer

Skollovskolonin - filantropi, folkliv, och barnsemester

Bebyggelsehistoria Av: Lina Gillefalk

Idag et få barn ad det betyder att åka på kollo. Ändå finns det ett stort antal fungerande skollovs- kolonier, som år efter år tar emot semestersugna barn. Vad… Läs mer

Sköna hem i Hälsingland

Bebyggelsehistoria Av: Maj-Britt Andersson

Ur Byggnadskultur nr 4/2010Design och heminredning är populärt, i ill ha skönhet i åra hem. I Sverige har i heminredningar som är på äg att bli upptagna på… Läs mer

Skönhet som slösas bort

Opinion Av: Johanna Roos

Ur Byggnadskultur nr 4/2010Kulturmiljön kan ge oss skönhetsupplevelser, men i arbetet med Gula listan ser i många fall där skönhet slösas bort när byggnader… Läs mer

Skönheten vågar – den goda smaken är rädd

Opinion Av: Anders Bodin

Ur Byggnadskultur nr 4/2010Skönheten är årt mål, den goda smaken år fiende!, ropar den danske arkitekten Jens Arnfred och pekar på precis rätt punkt. Skönhet… Läs mer

Slit och släng eller vårda och spara?

Ledare Av: Stephan Fickler

Fönster är iktiga. Ingen byggnadsdel har så stor betydelse för det gamla husets karaktär som fönstren. Vi säger att de är husets ögon, husets själ och förlorar… Läs mer

Slottsvinden avslöjar sin konstruktion

Bebyggelsehistoria Av: Caroline Swartling

Ur Byggnadskultur nr 2/2007 På Kungliga Slottet i Stockholm pågår sedan drygt sju år ett stort arbete med att mäta upp inden. Caroline Swartling har besökt… Läs mer

Småhusområdet - dröm eller mardröm?

Arkitekturhistoria Av: Viveca Berntsson

Ur Byggnadskultur nr 4/2002 Eller : Hur tänker en stadsarkitekt ?Ditt drömhus blir inte ett drömhus om det bidrar till att göra småhusområdet till en mardröm.… Läs mer

Småland, huskatalogernas landskap

Bebyggelsehistoria Av: Richard Edlund

Ur Byggnadskultur nr 4/2002 I boken Min sportstuga från 1936 ger arkitekten Ernst Spolén okonventionella exempel på modernt fritidsboende men även många… Läs mer

Småland, huskatalogernas landskap

Bebyggelsehistoria Av: Richard Edlund

Ur Byggnadskultur nr 3/2002 I boken Min sportstuga från 1936 ger arkitekten Ernst Spolén okonventionella exempel på modernt fritidsboende men även många… Läs mer

Småstugan - mer än en bostad - ett hem

Bebyggelsehistoria Av: Britt Wist

Ur Byggnadskultur nr 1/1990 1920-talets småstugeområden med sitt självbyggeri och sina trädgårdstäppor ble uppskattade boendemiljöer. Byggverksamheten ar… Läs mer

Smedjan som står kvar vid vägen

Bebyggelsehistoria Av: Paul Hansson

Ur Byggnadskultur nr 2/2007 Hur kommer det sig att så många bysmedjor är bevarade? Jo, smederna följde med sin tid när jordbruket mekaniserades och Sverige ble… Läs mer

Snickarsgården återskapad till 1850-tal

Restaurering Av: Anna Blomberg och Eva Kvarnström

Ur Byggnadskultur nr 1/2005 Snickarsgården återskapad till 1850-tal Snickarsgården i södra Dalarna fick nya ägare hösten 2001. Gårdens förfall hade då hunnit… Läs mer

Söderkåkar bevarar 1700-talet mitt i staden

Restaurering Av: Anna Blomberg och Kristina Linscott

Ur Byggnadskultur nr 3/2003 Här berättar Anna Blomberg och Kristina Linscott om sitt arbete med att restaurera några a dessa blygsamma hus. Läs mer

Solenergi

Övrigt Av: Lars Grönberg

Ur Byggnadskultur nr 1/2007 Hur infogas den i kulturmiljön?Härom året gjorde Byggnadsvårdsföreningen en aktion för att styra aktuella statsbidrag för… Läs mer

Spår i sten - berättar om vårt äldsta kulturarv

Material Av: Tord Andersson

Ur Byggnadskultur nr 3/1996 Sten är det mest beständiga byggnadsmaterial människan använt genom historien. Men även om traditionen att bygga i sten arit… Läs mer

Spik och spikning

Material Av: Roine Carlsson

Ur Byggnadskultur nr 1/2000 En spik är ärd att bocka sig för. Läs mer

Sprinklersystem i kyrkor som skydd mot brand

Övrigt Av: Magnus Arvidson

Ur Byggnadskultur nr 1/2007 Brand är den anligaste orsaken till skada på kyrkor och andra kulturbyggnader. I ett nyligen avslutat projekt har SP Sveriges… Läs mer

Staden - ska allt planeras?

Ledare Av: Björn Ohlén

Ur Byggnadskultur nr 2/2009 Tiden rusar så här års. Varje år tänker jag att nästa år ska jag stanna upp i april, men ändå rusar jag på som anligt. Knappt har… Läs mer

Staden som utställning

Övrigt Av: Mats Brunander

Ur Byggnadskultur nr 3/2000 Skyltar kan berätta för turister och flanörer om hus och miljöer i staden då en levande guide saknas. I Stockholm ska 170… Läs mer

Staden växer - underifrån

Trädgård Av: Ulrika Rydh

Ur Byggnadskultur nr 2/2009 Tycker du att det är för lite grönt i staden? Finns det bortglömda platser eller torftiga planteringar där du brukar röra dig? Det… Läs mer

Städernas gröna rum - kulturlandskapet som park och trädgard

Trädgård Av: Sture Koinberg

Ur Byggnadskultur nr 2/1996 Städernas utbredning har slukat åkrar, ängar, skogsdungar och trädgårdar. Men fortfarande kan man se det ursprungliga landskapets… Läs mer

Stadsbyggnad och hemmafix engagerar

Ledare Av: Stephan Fickler

Ur Byggnadskultur nr 3/2009 Stadsbyggnad och stadsli har glädjande nog blivit aktuella ämnen i samhällsdebatten och förra numret a Byggnadskultur kunde bidra… Läs mer

Stambyte - ett nordiskt fenomen

Övrigt Av: Olle Wästberg

Ur Byggnadskultur nr 4/2006 Läs mer

Sten och såpa hör ihop

Material Av: Magdalena Kårsnäs

Ur Byggnadskultur nr 3/1998 En stenyta tål att slitas på. Den är lättstädad eftersom sten är ett hårt material. Men det är ändå poröst och sugande och kan… Läs mer

Stenhuggarglädje i Moldavien...

Arkitekturhistoria Av: Bo Larsson

Ur Byggnadskultur nr 4/2010Vår svenska träbyggnadstradition har gett oss snickarglädjen, men i årt nya Europa finns andra spännande exempel på strävan efter… Läs mer

Stockholm vanvårdar Röda Bergen

Övrigt Av: Ylva Larsson

Ur Byggnadskultur nr 2/2002 - Varför ska bara fastighetsägarna ta sitt ansvar för kulturskyddet a Rödabergsområdet i Stockholms innerstad? Kommunens bristande… Läs mer

Stor satsning på små stugor

Restaurering Av: Kersti Lilja

Ur Byggnadskultur nr 1/2010 Under senare år har många äldre kolonistugor i dåligt skick i och utanför Stockholm rivits och ersatts med nya. Men om alltför… Läs mer

Storyline - berättandet som lär barn om hus

Utbildning Av: Annika Josbrant

Att kunna är roligt, men att lära sig kan ara ganska tröttande – så tycker nog de flesta, både barn och uxna. Som tur är lär i oss det allra mesta utan att i… Läs mer

Stuck - bortglömd men pånyttfödd!

Material Av: Björn Schenholm-Ristborg

Ur Byggnadskultur nr 1/1999 Vid renovering a äldre hus händer det att en bit stucklist eller en takrosett skadats eller saknas. Här beskrivs hur du själ kan… Läs mer

Sven-Erik och Bodil Eriksson, byggnadsvårdare och trogna föreningsmedlemmar

Intervju Av: Ulf Lindahl

Ur Byggnadskultur nr 3/2004 "Det huset och ladugården har jag byggt, pekar Sven-Erik Eriksson ut när han och hans fru Bodil kör mig runt i trakterna kring… Läs mer

Synvinkel på klassicismen

Arkitekturhistoria Av: Sture Balgård

Ur Byggnadskultur nr 1/1999 På år äg genom staden passerar i hus efter hus. Ofta tänker i inte på byggnaderna, i tittar inte. Ändå påverkar de oss hela tiden… Läs mer

Ta hand om tapetskatten

Övrigt Av: Per Mattsson / Ingela Broström

Ur Byggnadskultur nr 4/1999 En acker tapet behöver inte ara förlorad för att den är solkig och trasig. Smuts, fuktfläckar och revor kan behandlas med… Läs mer

Tallinn - Rapport från en trästad

Bebyggelsehistoria Av: Helene Hanes

Ur Byggnadskultur nr 4/1991 "De större restaureringarna i Tallinns medeltida stadskärna har utförts a polska restaureringsfirmor. Tyvärr har polackernas… Läs mer

Tankar om handverktyg

Övrigt Av: Nils-Eric Anderson och Gunnar Almevik

Ur Byggnadskultur nr 4/2005 Verktyg är en del a år kulturhistoria. I den här artikeln isar Nils-Eric Anderson och Gunnar Almevik hur kunskap om erktyg också… Läs mer

Tänndalens Turisthotell

Bebyggelsehistoria Av: Johan Loock

Ur Byggnadskultur nr 1/2003 I Tänndalen i Härjedalen finns ett slumrande minne från den tid då turismen skapade nya resmål. Med bussars hjälp fann här stora… Läs mer

Tapeter på svenska väggar

Övrigt Av: Ingemar Tunander

Ur Byggnadskultur nr 1/1995 Under Ingemar Tunanders sakkunniga handledning får i här ett utsökt tillfälle att bekanta oss med modets äxlingar ad gäller åra… Läs mer

Tegelbyggande på skånska - en djupt rotad tradition

Material Av: Tomas Tägil

Ur Byggnadskultur nr 1/1996 I det skogsfattiga Skåne har lera och tegel arit byggmaterialet framför andra. Detta har präglat skånsk byggtradition med rötter… Läs mer

Tegelpannan - en svensk klassiker

Tak Av: Mimmi Göllas

Ur Byggnadskultur nr 1/2005 Lertegel, betongpannor - eller plåt? Vad passar egentligen att lägga på taket? Mimmi göllas berättar här takpannans historia och om… Läs mer

Tekniken i byggandet ett hot mot byggnadsvården

Övrigt Av: Per Olof Nylund

Ur Byggnadskultur nr 4/1994 En rad missgrepp inom byggnadstekniken har lett till osunda hus och systemteknikens utveckling har gjort att i idag har svårt att… Läs mer

Teknikens tempel

Bebyggelsehistoria Av: Olle Wilson

Ur Byggnadskultur nr 2/2010 Bensinstationer förknippas gärna med folkhemmets ljuva 1950-tal, men bakom idyllen döljer sig en strikt organiserad erksamhet med… Läs mer

Tilläggsisolera - men inte för mycket!

Isolering Av: Sven Lundstedt

Ur Byggnadskultur nr 1/2005 Att tilläggsisolera indsbjälklaget är det som lönar sig bäst om man ill minska kostnaderna för uppvärmningen a sitt hus. Men att… Läs mer

Timmerhus i Moçambique

Trä och snickerier Av: Stig Nilsson

Ur Byggnadskultur nr 1/2006 Timmerhus i Afrika? Det är kanske inte så otroligt som det låter. I Sydafrika finns sedan ett antal år en fabriksmässig… Läs mer

Timmermannen försvann - men hans byggnader lär oss på nytt

Trä och snickerier Av: Ingela Broström

Ur Byggnadskultur nr 4/1996 Vem är egentligen timmermannen och har hans hantverk timring någon plats inom den svenska byggmarknaden idag? Antikvarie Ingela… Läs mer

Timmermannen och hans verktyg

Trä och snickerier Av: Anna Blomberg

Ur Byggnadskultur nr 4/2005 Vad hade timmermannen i sin erktygslåda förr - och ad har han nu? Anna Blomberg har jämfört innehållet i Daniel Åkermans… Läs mer

Timring utan drag - Rumänien

Trä och snickerier Av: Anna Blomberg

Ur Byggnadskultur nr 1/2002 I augusti förra året samlades deltagare från sex länder i Rumänien för den första workshopen under rubriken Wooden Cultures of… Läs mer

Tingshusen - en väg till kulturhistorien

Bebyggelsehistoria Av: Ylva Blank och Eva Löfgren

Ur Byggnadskultur nr 4/1999 Tingshusen är en a samhällets iktigaste byggnadsgrupper, men kanske mindre uppmärksammad än kyrkor och skolor. Den rikstäckande… Läs mer

Tio bud för god byggnadsvård

Restaurering Av: Anders Franzén

Ur Byggnadskultur nr 1/2004 Restaureringens grundregler kan få formen a trossatser, på gott och ont. De är inga oemotsägliga bud att slå i huvudet på folk som… Läs mer

Torpet som fick nytt liv - mot alla odds

Restaurering Av: Eivind Claesson

Ur Byggnadskultur nr 2/2000 När ett hus blivit tillräckligt försummat sätts byggnadsvårdaren på pro - som livräddare. Här berättas hur ett förfallet torp i… Läs mer

Trä förr och nu

Trä och snickerier Av: Henrik Kjellberg & Uno Söderberg

Ur Byggnadskultur nr 1/1995 Den kunskap om trä, trähantering os som år traditionella träarkitektur ittnar om har ett idare intresse: där finns erfarenheter som… Läs mer

Trädgården - vårt gröna arv

Trädgård Av: Kolbjörn Wærn

Ur Byggnadskultur nr 1/1999 Det ligger i trädgårdens natur att förändras, utvecklas och äxa. Vi gräver upp, sågar ner, planterar och flyttar i trädgården. Hur… Läs mer

Trädgårdens hantverk och design

Trädgård Av: Gunnar Almevik

Ur Byggnadskultur nr 1/1999 En ny utbildning ger oss trädgårdsmästare med ansvar för både hantverket och gestaltningen. Läs mer

Trädgårdsarkeologi - ny källa till kunskap om historiska trädgårdar

Trädgård Av: Katarina Frost

Ur Byggnadskultur nr 2/1996 Trädgårdsarkeologi är ett nytt begrepp i Sverige, men har länge praktiserats i till exempel England där den gett allt större… Läs mer

Trädgårdsstadens färger

Färg Av: Elvy Engelbrektson

Ur Byggnadskultur nr 2/1995 När det gäller al a färg och kulör id renovering a trädgårdsstadens illor bör man ha en klar uppfattning i diskussionerna med… Läs mer

Traditionell och modern puts

Material Av: Per Arne Ivarsson

Ur Byggnadskultur nr 1/2009 Traditionell puts öppnar för en rad ackra och hållbara arkitektoniska uttryck. En jämförelse med modern puts blir lätt pinsam, även… Läs mer

Traditionell trädgårdsmöbel att snickra själv

Trädgård Av: Leif Berggren

Ur Byggnadskultur nr 2/2001 Den här typen a trädgårdsmöbel har sin givna plats i bebyggelse från 1900-talets första hälft, men hävdar sig äl också i en modern… Läs mer

Träets yta - sågad eller hyvlad?

Trä och snickerier Av: Anders Franzén

Ur Byggnadskultur nr 1/2000 När man reparerar fasaden på ett gammalt trähus, eller ill bygga nytt med traditionell prägel, ställs man inför ett iktigt al.… Läs mer

Trägolv och parkett - läggning, ytbehandling, underhåll

Golv Av: Tomas Nord

Ur Byggnadskultur nr 3/2007 Tomas Nord, tredje generationens golvläggare, berättar här om trägol ur flera aspekter - träslagen, läggningen, erktygen,… Läs mer

Tralla så lagom

Övrigt Av: Claes Dymling

Ur Byggnadskultur nr 1/2010 Tralleri, tralala, nu ska år tids stora byggschlager igång igen. Genom bygden går trallandet som en smittsam dänga. Läs mer

Trapphus som skapar karaktär

Restaurering Av: Victoria Ask

Ur Byggnadskultur nr 4/2006 Trapphuset är husets hjärta. Det är en del a husets ansikte utåt och har under alla år ägnats stor omsorg. Intresset för detta… Läs mer

Trapphusens tradition - nu lyfts den åter fram

Arkitekturhistoria Av: Margareta Cramér

Ur Byggnadskultur nr 4/1996 Just nu finns det ett mycket stort intresse för att ta tillvara och restaurera det gemensamhetsutrymme som trapphusen är. I en ny… Läs mer

Träskivor plywood lamellträ träfiber (board) spån

Trä och snickerier Av: Carl-Magnus Gagge

Ur Byggnadskultur nr 4/2002 I början och i mitten a 1900-talet fick tillverkningen a träbaserade skivor stor betydelse. Skogsindustrin kunde utnyttja den… Läs mer

Trästaden Eksjö präglas av två stadsbyggnadsepoker

Bebyggelsehistoria Av: Lennart Grandelius

Ur Byggnadskultur nr 1/1993 I maj håller Svenska föreningen för byggnadsvård sitt årsmöte i Eksjö, en a Sveriges bäst bevarade trästäder. Vi bad kommunens… Läs mer

Tre trästäder i samverkan

Bebyggelsehistoria Av: Maria Jansén och Per-Göran Ylander

Ur Byggnadskultur nr 3/2000 Eksjö, Hjo och Nora är tre städer med rik trähusbebyggelse. Alla tre har erhållit utmärkelser a Europa Nostra för sin älbevarade… Läs mer

Trollabo kvarn - populär restaurang i trivsam miljö

Bebyggelsehistoria Av: Lena Bergman

Ur Byggnadskultur nr 2/2007 Trollabo kvarn är ett exempel på hur en byggnad kan bevaras långsiktigt tack are en helt ny användning som restaurang. Den är i… Läs mer

Tryckta papperstapeter

Övrigt Av: Michael Rasmussen

Ur Byggnadskultur nr 4/1999 Det är inte bara tapeternas mönster som har något att berätta. Också papperet, tryckmetoden och färgerna, som åldras på olika is,… Läs mer

Tvären - ett 1960-talsexperiment på traditionens grund

Arkitekturhistoria Av: Ingela Broström

Ur Byggnadskultur nr 1/2001 Att ara årsbarn med 1960-talet är att ara född in i det moderna. I min barndom hade i allt: tv, tvättmaskin, tetrapak och en… Läs mer

Typhusen som försvann

Arkitekturhistoria Av: John Sjöström

Ur Byggnadskultur nr 4/2002 Typritningar har en gammal tradition i Sverige. De är nästan jämnåriga med det omtänksamma byråkratiska system som skapades under… Läs mer

Typhusen som försvann

Bebyggelsehistoria Av: Johan Sjöström

Ur Byggnadskultur nr 3/2002 Typritningar har en gammal tradition i Sverige. De är nästan jämnåriga med det omtänksamma byråkratiska system som skapades under… Läs mer

Underhåll av plåttak

Tak Av: Magnus Henriksson

Ur Byggnadskultur nr 2/2006 Underhåll a järnplåttak är inte enkelt. Plåt rostar i kontakt med fukt och ett tak är extremt utsatt för äder och ind. Vad är idag… Läs mer

Underhålla eller renovera fönster?

Fönster Av: Cecilia Fröderberg

Ur Byggnadskultur nr 2/1999 Om man satsar på fortlöpande underhåll, så undviker man problematisk renovering, som kanske medför utbyte a delar och risk för… Läs mer

Underhållsfritt - en omöjlig dröm

Material Av: Ulf Palmenfelt

Ur Byggnadskultur nr 3/2006 Är möjligen begreppet "underhållsfritt" lika lockande och säljande i dag som på det framstegsoptimistiska 50-talet? En snabbkoll… Läs mer

Underlag för tapetsering

Övrigt Av: Michael Brantsjö

Ur Byggnadskultur nr 2/2000 Tapeter kan användas på många underlag, bara inte luftfuktigheten blir för hög, som den kan bli i kök och badrum. Hög fuktighet i… Läs mer

Urspårat kulturarv?

Bebyggelsehistoria Av: Rasmus Axelsson

Ur Byggnadskultur nr 2/2010 Järnvägens kulturmiljöer är under omvandling. När SJ bolagiserades fick Banverket ta över förvaltningen a de järnvägsbyggnader som… Läs mer

Vad är det för skillnad mellan rödfärg och falukorv?

Färg Av: Ingela Broström

Ur Byggnadskultur nr 2/2001 Nej, det här är inte en crazygåta a den sort som gick som en löpeld över sjuttiotalets skolgårdar. Det är faktiskt en fråga som… Läs mer

Vad är det för stad vi behöver?

Övrigt Av: Lars Jadelius

Ur Byggnadskultur nr 2/2009 Idag ska städer ara moderna, konkurrenskraftiga och locka till sig såväl turister som företag. Men blir sådana städer också levande… Läs mer

Vad göra om katastrofen inträffar?

Röta, svamp och insekter Av: Stefan Östberg

Ur Byggnadskultur nr 1/2000 Vad som kan hända om en byggnad lämnas utan skötsel och omsorg och de fysiska förhållandena ändras kan nu studeras på Stjärnsunds… Läs mer

Vad händer med Estlands herrgårdar?

Bebyggelsehistoria Av: Hans Lepp

Ur Byggnadskultur nr 2/1990 Sedan några år pågår en långsam restaurering och upprustning a Estlands slott och herresäten. De få som finns kvar idag är i ett… Läs mer

Vad innehåller färgen?

Färg Av: Anders Franzén

Ur Byggnadskultur nr 4/2004 När du ska köpa färg till ditt hus är det många illkor som ska uppfyllas, och det känns ibland som om dina önskemål kommer i sista… Läs mer

Vad kan en arkitekt hjälpa till med?

Övrigt Av: Kerstin Eriksson

Ur Byggnadskultur nr 3/2009 Det är inte självklart att privatpersoner tar hjälp a en arkitekt när de ill renovera eller bygga om sin bostad. Föreställningen… Läs mer

Vad lär oss branden i Jönköping?

Övrigt Av: Bruno Svensson

Ur Byggnadskultur nr 3/2001 Alla som är intresserade a byggnadskultur har med säkerhet tagit del a den förskräckande branden i Jönköping, och tänkt: Hur skall… Läs mer

Vad »gåramålningarna« kan berätta

Övrigt Av: Jonas Hasselrot

Ur Byggnadskultur nr 2/2003 Hundraåriga »husporträtt«, gåramålningar, är en kulturskatt som lever farligt. Det är lätt att förväxla gåramålningar med… Läs mer

Våga stå upp för blymönjan!

Material Av: Ingela Broström

Ur Byggnadskultur nr 1/2001 Många a oss drömmer om det giftfria samhället. Ett steg på ägen är propositionen Kemikaliepolitik för giftfri miljö som… Läs mer

Vägen till goda råd och rätt material - här finns nydanarna

Övrigt Av: Catherine Paues von Arnold

Ur Byggnadskultur nr 1/1998 Äntligen börjar i att få alternati till byggvaruhandeln, som ju inriktar sig på nyproduktion och ännu inte sett fördelarna med… Läs mer

Välgjord skildring av ett otroligt livsverk

Arkitekturhistoria Av: Måns Hagberg

Ur Byggnadskultur nr 2/1992 Rosenbad, Centralposten, Thielska galleriet, Värtagasverket, Malmö posthus, prins Carls Fridhem underbara byggnader. Akvareller,… Läs mer

Välja isolering - vilka är riskerna ?

Isolering Av: Bengt Adolfi

Ur Byggnadskultur nr 3/2002 Mineralull är det dominerande isoleringsmaterialet sedan 1960-talet. Vid sidan om mineralull och glasfiber finns alternati… Läs mer

Vallonbruken - kulturhistoriska titthål

Bebyggelsehistoria Av: Charlotte Brusewitz

Ur Byggnadskultur nr 3/2000 Ur järnbruken föddes årt älstånd. Bruksmiljöerna finns delvis kvar, även om järnframställningen har upphört för länge sedan. Här… Läs mer

Vänga kvarn - historia och kafé i lockande kombination

Bebyggelsehistoria Av: Lena Bergman

Ur Byggnadskultur nr 2/2007 Vänga kvarn, som ligger id Säveån en mil norr om Borås, uppfördes 1860. Den är ett exempel på hur en kvarn både kan bevaras och… Läs mer

Vansbro nästa!

Bebyggelsehistoria Av: Jakob Hammarskjöld och Krister Engström

Ur Byggnadskultur nr 2/2010 Med tusentals mil a räls knöt järnvägen samman Sverige. Under 40 år byggdes också 6000 järnvägsbyggnader! Jakob Hammarskjöld,… Läs mer

Var börjar pieteten - och var upphör vandalismen?

Arkitekturhistoria Av: Mats Fredriksson

Ur Byggnadskultur nr 1/1997. En a de svenska arkitekter som ägnade sig åt omfattande restaureringar id sekelskiftet ar Isak Gustaf Clason. Han genomförde mer… Läs mer

Vårbruk i trädgården

Trädgård Av: Ann-Catrin Thor

Ur Byggnadskultur nr 1/2009 Våren är de snabba förändringarnas tid i trädgården. Från att ara brun och lite skräpig med några få tidiga lökväxter förvandlas… Läs mer

Vård och underhåll av masonit

Material Av: Pernilla Lindström

Ur Byggnadskultur nr 4/2007 Rundvik i Västerbotten är samhället som till stora delar är byggt a masonit. Här fanns nämligen den första svenska masonitfabriken.… Läs mer

Värde som varar

Ledare Av: Stephan Fickler

Ur Byggnadskultur 3/2008 Rivningsvågen på 1960- och 70-talen utlöste en opinionsstorm. De som stod på barrikaderna då sitter id skrivborden idag. Har deras… Läs mer

Vårdträden och vi

Trädgård Av: Allan Gunnarsson

Ur Byggnadskultur nr 2/2001 »Träd som äxer på gårdsplaner röner en uppmärksamhet som inte kommer andra till del, men drabbas i gengäld a ett större slitage,… Läs mer

Varför är det så svårt att vårda modernismen?

Ledare Av: Björn Ohlén

Ur Byggnadskultur nr 4/2007 Sedan rivningsvågorna slog in över de svenska städerna på 1960-talet har byggnadsvården ägnat stor möda åt att framställa… Läs mer

Vårholma säteri - En glad amatörs renoveringsprojekt

Restaurering Av: Simone Johannisson

Ur Byggnadskultur nr 3/2005 Ett riktigt "spökhus" med rivningsföreläggande, stora hål i taket och grävlingbo i grunden. Är det erkligen en bra idé att försöka… Läs mer

Varje tid har sin färg

Färg Av: Paul Hansson

Ur Byggnadskultur nr 1/2008 På följande uppslag presenteras tol hus, eller snarare ett hus men i tol olika färgställningar. Genom att måla ett gammalt hus… Läs mer

Varsam renovering i hyreslägenheter

Restaurering Av: Urban Alvring

Ur Byggnadskultur nr 1/2001 Har hyresgäster rätt till arsam renovering a sin bostad? Kan fastighetsägaren helt bestämma i kraft a just sitt fastighetsägande?… Läs mer

Varsam tillbyggnad av småhus

Övrigt Av: Britt Wisth

Ur Byggnadskultur nr 2/2006 Det finns mycket att tänka på när man planerar en tillbyggnad a en illa som ligger i en kulturhistoriskt ärdefull miljö. De flesta… Läs mer

Varsamhet i Värmland?

Opinion Av: Paul Hansson

Ur Byggnadskultur nr 3/2008 Sedan mer än 20 år tillbaka är det lag på arsamhet mot byggnaders kulturvärden. Många fastighetsägare hanterar också sina hus… Läs mer

Varsamhet och förnyelse går ihop

Opinion Av: Mats Edström

Ur Byggnadskultur nr 2/2002 Klarläggande men inte kristallklar ar Leif Johannessons och Ingela Boströms debatt om »Varsamt bevarande« (Byggnadskultur 1/02 s.… Läs mer

Vart är våra kulturmiljöer på väg?

Opinion Av: Johanna Roos

Ur Byggnadskultur nr 2/2010 Våra kulturmiljöer är levande historieböcker om gångna tider. De är också en del a den ardagsmiljö där i lever och arbetar. Men att… Läs mer

Värt att bevara?

Övrigt Av: Klara Wirdby

Ur Byggnadskultur nr 4/2006 Vad finns det för kulturhistoriskt ärde i ett bostadsområde byggt 1964-1975? Allt har inte hög kvalitet, men en hel del har det,… Läs mer

Vasstak i Hornborgabygd - ett byggnadsvårdsprojekt

Tak Av: Ann-Katrin Larsson och Mikael Hedin

Ur Byggnadskultur nr 2/1997 Vasstaken ble på 1800-talet i issa regioner en ersättning för halmtaken, som genom nya tröskningsmetoder nästan försvann. En sådan… Läs mer

Växternas historia och kulturmiljövården

Trädgård Av: Kjell Lundquist

Ur Byggnadskultur nr 2/1994 Kultur- och trädgårdsväxterna är en iktig del a årt kulturarv. Men ad menar i egentligen med "gammaldags" äxter och ad et i om… Läs mer

Vem bryr sig om Visby ringmur

Opinion Av: Sara Strindevall

Ur Byggnadskultur 3/2008 Hur mår Visby ringmur? Inte kan äl ett sådant monument ara utsatt för hot? Ansvaret för ringmuren har pendlat fram och tillbaka under… Läs mer

Vem tillhör ett sjönära läge?

Bebyggelsehistoria Av: Hans-Lennart Ohlsson

Ur Byggnadskultur nr 1/2005 Ett klokt nyttjande a kajer och attenområden kan bidra till att ge före detta sjöfartsområden en egen karaktär och identitet. Här… Läs mer

Vems historia ska vi berätta?

Bebyggelsehistoria Av: Ingela Broström

Ur Byggnadskultur nr 4/2004 Mentalsjukhuset Marieberg i Kristinehamn hotas a rivning. Sjukhusområdet är unikt för Sverige, det är bara här som alla de… Läs mer

Ventilation på människans villkor

Övrigt Av: Bengt Adolfi

Ur Byggnadskultur nr 3/2001 Installationerna har sedan 1960-talet blivit en allt större del a husens innehåll och a byggkostnaderna. Syftet är naturligtvis att… Läs mer

Verktygen som byggde Skokloster

Övrigt Av: Bengt Kylsberg

Ur Byggnadskultur nr 4/2005 Skoklosters slott är det största palats som uppförts i Sverige a en privatperson. Från mitten a 1600-talet och några decennier… Läs mer

Vi får de hus vi förtjänar

Övrigt Av: Urve Lepasoon

Ur Byggnadskultur nr 1/2001 Artrikedomen i år byggda miljö är lika iktig att slå akt om som i naturlandskapet. Husen omkring oss säger något om det samhälle i… Läs mer

Vi sprider ljus

Ledare Av: Björn Ohlén

Ur Byggnadskultur nr 4/2008 Mörker, kyla, regn och snö, men också avslappning, sprakade brasor och god mat. Det lackar mot jul - och bokslut över 2008. Lagom… Läs mer

Villastädernas framväxt - Engelskt inflytande i sekelskiftets villabyggande

Arkitekturhistoria Av: Elisabet Stavenow-Hidemark

Ur Byggnadskultur nr 1/1990 Den svenska illaarkitekturen utvecklades id sekelskiftet under en intim påverkan från utlandet, med England som en a de främsta… Läs mer

Villaträdgården genom tiderna

Trädgård Av: Åsa Wilke

Ur Byggnadskultur nr 2/2008 Många byggnadsvårdare lägger ner stor möda på att få fram rätt originaldetaljer till sitt hus. Men om man eftersträvar en… Läs mer

Vitruvius och arkitekturens början

Arkitekturhistoria Av: Johan Mårtelius

Ur Byggnadskultur nr 1/1991 Vad skiljer arkitektur från det SOM bara är byggande eller konstruktion? Frågan är ofta ställd och oundvikligen har svaren arierat.… Läs mer

Zettervalls villor och boställen

Arkitekturhistoria Av: Per-Anders Johansson

Ur Byggnadskultur nr 3/1995 Arkitekten Helgo Zettervall är kanske mest känd för sin restaurering a domkyrkorna i Lund och Uppsala. Mindre kända är hans illor… Läs mer

Hjälp!

Restaurering

Skrivet av Henrik Larsson

Ur Byggnadskultur nr 0/2000

Då byggnadsvårdskunnig hjälp behövs - hur hittar jag den? Var finns hjälpen när man inte klarar av renoveringen själv? Få yrkesverksamma hantverkare behärskar de gamla teknikerna eller har känsla för vilka material som skall användas. Men de finns!

Äger man ett äldre hus kommer man förr eller senare att behöva anlita professionell hjälp till arbeten som man kanske inte kan utföra själv. Att hitta konsult- och byggföretag som har rätt kompetens för att ta sig an ett äldre hus bland de byggföretag som finns i telefonkatalogen kan vara svårt. I regel är det bara ett mindre antal som har den kunskap och de erfarenheter som krävs för att en restaurering av ett äldre hus skall bli lyckad.

Här får du några råd hur du kan gå till väga för att finna den hjälp du behöver. Det kräver en del arbete. Men det ökar sannolikheten för att du i slutändan skall bli nöjd med resultatet.

Det finns byggföretag som satsar på att fortbilda sina medarbetare i byggnadsvård. Två hantverkare under utbildning understryker här ett tegeltak med kalkbruk. Olika bruksblandningar och kalktyper provas, liksom olika typer av slevar.
Fotograf/Illustratör: Henrik Larsson

Ring länsmuseet
Är du osäker på hur du skall vårda huset, är det första du bör göra innan du sätter igång att ringa länsmuseet eller länsstyrelsen. Be att någon av deras bebyggelseantikvarier kommer och tittar på huset. De kan bedöma byggnadens kulturhistoriska värde och du får möjlighet att diskutera dina planer. De kan också ge tips om hur andra fastighetsägare tillgodosett behov eller löst problem liknande dina. Skriv gärna ned de frågor du har före besöket.

Nu kan du fortsätta att söka efter konsult- och byggföretag som kan hjälpa dig. Att finna företag med den kompetens som behövs kräver en del arbete. Många företag säger sig ha erfarenhet av att renovera gamla hus. Olika människor lägger olika innebörd i dessa ord. Det kan betyda allt från att utföra en kvalificerad restaurering under antikvarisk kontroll till total ombyggnad så att det gamla huset ser ut som ett nytt. Det behöver inte vara fel - det beror på vad du vill ha. Men det är viktigt att se till att man menar samma sak.

Innan kofoten kommer fram
Det gäller för dig som beställare att vara tydlig om vad det är för resultat du vill uppnå. Bästa sättet är att ta hjälp av en arkitekt eller ingenjör med erfarenhet av restaureringsarbete. De kan hjälpa dig att bedöma skador och underhållsbehov. Behöver du göra en försiktig ombyggnad kan de föreslå anpassningar utifrån husets villkor. De kan upprätta en projekteringshandling där det i detalj beskrivs vad som skall göras och hur det skall utföras. I projekteringshandlingarna förtydligas och tolkas dina önskemål så att de blir styrande för det kommande arbetet. Det är en bra investering. Kostnaden för projekteringen utgör sannolikt bara en liten del av den totala kostnaden. En erfaren projektör kan också hjälpa dig att spara. En bra projektör kan avgöra vad som faktiskt måste göras och vad som fungerar som det är - bara det eftersatta underhållet utförs. Projektören vet att det i regel räcker med mindre reparationer. Man når oftast långt med att bara lappa och laga. Det bästa bevarandet är att göra så litet som möjligt.

Hitta rätt
Det finns alltså både konsult- och byggföretag som har kunskaper om och erfarenheter av hur äldre hus bör vårdas. Problemet är bara att sortera ut dem från de andra företagen som kanske är bättre inom något annat område. För att få reda på vilka dessa företag är, kan man även få hjälp av länsmuseet eller länsstyrelsens kulturmiljöenhet. Där finns bebyggelseantikvarier som är inblandade i restaureringsarbeten som utförs på byggnader med mycket stort kulturhistoriskt värde, t. ex. kyrkor och byggnadsminnesmärkta hus. Genom dessa ärenden har de i regel fått god kunskap om vilka projektörer och byggföretag i länet som har ett särskilt intresse av att arbeta med vård av äldre byggnader. De kan ge tips om vilka företag man kan vända sig till.

Länsmuseet eller länsstyrelsen kan naturligtvis inte rekommendera ett visst företag och kan inte heller lämna någon typ av garanti för att ett företags arbeten håller en viss kvalitet. Men de kan berätta vilka företag som regelmässigt medverkar i kvalificerade restaureringssammanhang. De kan alltså hjälpa till med en »grovsortering«. Men kom ihåg att det fortfarande är ditt ansvar att till sist välja företag.

I flera län bedrivs ibland fortbildnings- och utvecklingsprojekt som rör praktisk byggnadsvård. Ta genom länsmuseet eller länsstyrelsen reda på om något sådant projekt har ägt rum och vilka företag som eventuellt medverkat. Om ett företag deltagit i ett sådant sammanhang är det en signal om att de har ett särskilt intresse för den här typen av uppdrag.

Referensobjekt
Ett bra sätt att få uppfattning om hur konsult- eller byggföretaget arbetar är att be att få titta på några hus de jobbat med tidigare. Prata med fastighetsägarna och ta reda på hur företaget skötte kontakterna med dem. Är de nöjda med bemötandet? Lyssnade företaget på fastighetsägarnas önskemål? Blev resultatet bra? Höll företaget det utlovade priset? Titta också på hur företaget utfört detaljer som är viktiga för dig. Olika firmor kan vara bra på olika saker. Det är viktigt att det utförda arbetet »känns rätt«, dvs. motsvarar de förväntningar och önskemål du har.

Börja med att anlita en projektör. Det finns ingen anledning att kontakta mängder med företag. Det slösar bara bort din egen och deras tid. Välj ut ett par företag som du uppfattar har medverkat i väl utförda restaureringsarbeten tidigare. Be dem komma och titta på ditt hus. Berätta hur du vill att resultatet skall bli. Hänvisa till de objekt som projektören arbetat med tidigare och som du tittat på. Förklara tydligt vad det är du vill ha hjälp med. Be att få prisuppgift skriftligen med en tydlig beskrivning av vad som ingår i uppdraget. Välj sedan den som du vill skall utföra uppdraget.

Uppmätning
Ett mycket bra sätt att lära känna huset är att låta mäta upp det. Det kan projektören hjälpa till med. Genom uppmätningsarbetet tvingas man studera byggnaden i detalj. Det bidrar också till förståelsen för vilka förändringar huset har genomgått. Om man vet orsaken bakom sitt hus egenheter har man också kanske lättare att acceptera att detaljer från olika tider kan få synas. Dessa detaljer berättar mycket om husets historia och gör det bara mer intressant.

Undersök huset
De flesta fastighetsägare känner sitt hus brister och förtjänster. Ändå kan det vara svårt att själv bedöma vad som behöver göras. Det är vanligt att man själv överdriver behovet av reparationsarbete. Det ser ofta värre ut än vad det är. Låt projektören undersöka huset och göra en skadeinventering. En kopia av uppmätningsritningarna kan användas för detta ändamål. Varje enskild skada kan ritas ut på ritningarna. Det visar mycket tydligt omfattningen av de arbeten som måste göras.

Kombinera den tekniska undersökningen med historiska efterforskningar i olika arkiv. Det är ett spännande detektivarbete som ger fördjupade kunskaper om huset och dess historia. Sammantaget kan uppmätningen och arkivstudierna ge en god bild av byggnadens utveckling och förklara förändringar i huset.

Efter undersökningen av huset har projektören en god bild av vilka skador som finns och vad som är angeläget att åtgärda. Diskutera igenom åtgärdsbehovet. Är det mycket som måste göras kan arbetena kanske delas in i etapper. På så sätt kan kostnaden fördelas på flera år. Allt måste kanske inte göras direkt.

När ni bestämt vad som skall göras är det dags att projektera arbetena. I projekteringen beskrivs vad som skall göras och hur det skall utföras. Det är instruktionen som ligger till grund för byggföretagets arbete. Ju bättre projektering, desto smidigare kommer själva arbetet att löpa. Det blir också lättare för byggföretaget att lämna ett korrekt pris. Saknas projekteringshandlingar eller om de bara översiktligt beskriver de planerade arbetena, blir det svårt för byggföretaget att beräkna kostnaderna. Ett bristfälligt underlag kommer också att störa arbetet, eftersom många diskussioner och ställningstaganden måste göras allteftersom arbetena fortskrider.

Bygglov?
Kontrollera om du måste söka bygglov för de planerade arbetena. Stadsbyggnadskontoret ger upplysningar om arbetena är bygglovspliktiga och vilka handlingar som i så fall behövs. Projektören kan också hjälpa dig med dessa frågor.

Nu är det dags att välja byggentreprenör. Gör på samma sätt som när du valde projektör. Fråga museet och kontakta några av de företag som rekommenderas. Be att få titta på referensobjekt. Med en projektering som underlag har du goda förutsättningar att handla upp arbetena. Det är klart beskrivet vad som skall göras och hur det i detalj skall utföras. Byggentreprenören behöver inte gissa sig till dina önskemål. Det behöver inte heller bli diskussioner i efterhand på grund av missförstånd. Projektören kan hjälpa dig med upphandlingen. Erbjud två tre företag att lämna pris på arbetena. Be att de kommer och tittar på huset så att ni gemensamt kan gå igenom projekteringen och oklarheter redas ut.

Även om det finns ett bra projekteringsunderlag är det vanligt att det dyker upp saker som man antingen inte tänkt på eller inte haft förutsättningar att bedöma. Skador kan ha varit dolda i konstruktionen. Var därför beredd på att det kan tillkomma kostnader. Företaget har ju lämnat ett pris utifrån anbudsunderlaget och det är inte rimligt att förvänta sig att det skall behöva bekosta åtgärder som varken du själv eller projektören upptäckt. Finns ett detaljerat projekteringsunderlag är det dock enklare att avgöra vad som faktiskt ingick i anbudet och vad som är tillkommande arbeten.

Goda nätverk
En fördel med att anlita ett byggföretag med erfarenhet av restaureringar är att slippa leta traditionella material själv. De företag som är specialiserade på restaureringsarbeten har etablerade relationer med underleverantörer av de särskilda material och produkter som behövs. De har också underentreprenörer för vissa specialhantverk som de regelbundet använder sig av. De har således ett fungerande nätverk som är viktigt för slutresultatet. Det är bra om man redan från början planerar in möten med viss regelbundenhet under byggtiden. Det dyker alltid upp frågor under vägen som måste lösas. Då kan man samla frågorna till dessa tillfällen.

Dokumentera
Man glömmer fortare än man tror. Det är roligt både för en själv och efterkommande om byggnaden och de arbeten som utförs dokumenteras. Gör det själv, men be även byggföretaget göra en enkel dokumentation av sitt arbete t. ex. saker som hantverkarna upptäcker under arbetet och reparationer de utför.

När arbetena avslutats bör alla parter göra en genomgång. Utgå från projekteringshandlingarna. Ta med fördel hjälp av projektören. Efter slutbesiktningen kan alla parter konstatera om allt utförts enligt specifikationen, eller om något har missats och måste åtgärdas.

Alla dessa turer låter kanske onödigt krångliga och det verkar kanske som de passar bättre på riktigt stora byggen. Men det här är lika viktigt vid restaureringsarbeten på ett vanligt hus. En förundersökning och en ordentlig projektering kanske bara tar några dagar. En uppmätning ytterligare några dagar, om den som gör det är erfaren. Det här är investering som är värd sina pengar. Ni skall sedan leva med huset i många år. Då är det viktigt att resultatet är bra och att ni kan vara nöjda med de arbeten som utförts. Med det perspektivet kan det vara att lura sig själv att snåla in på projekteringsarbetet.

Underhållsplan
De stora kostnaderna kommer när underhållet är eftersatt och orsakat skador som kräver större reparationer. Regelbundet underhåll bevarar byggnaden och håller kostnaderna nere. Mycket av det kan man göra själv. Annat kan vara mer besvärligt och kräver att man anlitar en firma.

Gör en plan för de kommande 10-20 årens underhållsbehov tillsammans med projektören. Då vet man när det är dags att utföra underhåll. Kostnader och arbete kan fördelas så att det inte blir så betungande. Har du just genomfört en stor restaurering är det en bra grund för att börja ett planerat underhåll. Trivdes du med det företag som genomförde restaureringen, fortsätt anlita den firman för de kommande underhållsarbeten du inte utför själv. Det företaget känner ditt hus och vet vad som är gjort. Det är tryggt att veta. En husdoktor i bokstavlig bemärkelse.

Henrik Larsson är byggnadsantikvarie, verksam vid Länsstyrelsen i Gävleborgs län samt styrelseledamot i Svenska föreningen för byggnadsvård.

Inloggning

Artikelsamling Byggnadskultur

Senast inlagda artiklar

Tidigare artiklar i bokstavsordning