Vid upprustningen av den gamla länsmansgården Näs i Edsleskog från 1880 ställdes vi inför frågan hur man hanterar resterna av ett gammalt ekådrat matsalsskåp?
Här står det återmonterade och restaurerade matsalsskåpet på plats igen. Golvlist och taklist är nytillverkade men i övrigt är möbeln hopsatt av ursprungliga delar från 1800-talet. Foto: Måns Hallén
Arbetet ingick i restaureringen av matsalen i den vackra rumsfilen som moderniserats på 1970-talet med nedsänkta tak, spånskivor och plast i väggarna. Matsalsskåpet hade vi hittat, staplat i delar uppe på magasinet. Någon hade tyckt att det var värdefullt att spara, någon hade också lagt undan golvlist, taklist och dörrfoder så det blev ett spännande pusselarbete att lägga delarna i rätt ordning. Vi fick hjälp av en duktig snickare att återmontera delarna och komplettera med det som var borta. När så hela inredningsmiljön var uppbyggd igen stod den sällsamma kvalitén inför oss: dörrar, foder, lister och matsalsskåp var alltsammans ådringsmålat! Lyckligtvis hade vi kontakt med dekorationsmålaren Bengt Allde från Göteborg, som lyckades förvandla det gamla rucklet till en blänkande möbel. En duktig dekorationsmålare måste kunna göra känsliga avvägningar om antal lasyrskikt och kulörer för att uppnå fullgott resultat. När man restaurerar ett måleri som vårt matsalsskåp så handlar det förstås också om att se och bedöma det ursprungliga måleriet. Förstå målarens avsikter och handlag och komplettera den ursprungliga kompositionen. En annan viktig fråga är hur mycket av det skadade som skall återställas. Var går gränsen mellan de fula skadorna och det vackra slitaget som ger en så obetalbar patina? Om vi sammanfattningsvis ser vad som åstadkommits med ett återuppbyggt gammalt matsalsskåp, dörrfoder och listverk så är helhetsverkan betydelsefull - rummets ursprungliga utformning har i stort sett återskapats. Utan restaureringen av ådringsmåleriet hade inte helheten blivit densamma. Kostnaden för några dagars arbete känns som en god och långsiktig investering.
1. Först rengör Bengt alla ytor som skall målas med vatten och diskmedel. Sedan oljas allt med linolja. Han penslar på så att det skvätter rejält och går efter en stund på och torkar av med trasor. Då återfår ytan viss glans och sprickor tätnar, trä och färg mättas. Foto: Måns Hallén.
2. Därefter påbörjas lagningen och återuppbyggnaden av färgskikten. De skavanker man inte tycker om kittas upp med Bengts specialblandning av kaolinlera, gips och kalk. Foto: Måns Hallén
3. Det är en omständlig process där varje liten fläck sedan slipas och avtorkas så att den yta som ska målas blir så liten som möjligt. Foto: Måns Hallén.
4. Alla de spacklade fläckarna grundmålas med en linoljefärg i ekådringens bottenkulör som är det ljusaste färgskiktet. Där kan man behöva stryka flera gånger för att nå rätt kulör. Grundfärgen skall sedan torka ett dygn. Foto: Måns Hallén.
5. Nu kommer vi till själva ådringsarbetet. Mörkare lasyrskikt läggs på, som sedan kammas så att den ljusa bottenfärgen kommer fram i lagom utsträckning. Foto: Måns Hallén.
6. Kammarna är av både gummi och metall och har olika mellanrum mellan tändrna och används därför på olika breda ytor, smala lister kräver smala tänder osv. Foto: Måns Hallén.
Måns Hallén är smed, arkitekt och styrelseledamot i SBF.
Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar. Du måste tillåta Javascript för att visa e-postadressen
och 
