Special Feature
gillar_du_dessa_artiklar_bli_medlem
vara_artiklar_pa_papper
frageforum
Recent News

Funkisvillan från 1930-talet

Skrivet av Lars W. Grönberg   
Ur Byggnadskultur nr 1/2001

Mycket av det som är vanligt och tidstypiskt för 30-, 40- och 50-talens små bostadshus är värt att vårda och värt extra omtanke när förbättringar planeras. Med ett vanligt sådant hus i Mellansverige vill jag här ge exempel på tidstypiska drag och berätta något om vad man bör tänka på. Jämför och känn igen er.
Hemma hos oss talar vi om byggmästarfunkis när det gäller såna här hus. I detta fall ett välbevarat enfamiljshus i Visby byggt 1938, och ritat av byggmästaren själv. Man vågade sig inte på ett platt tak utan lät det få tegeltak med flack lutning och gärna också som i det här fallet, valmning för att göra det mindre synligt i enlighet med tidens mode. Lägg också märke till den eleganta takfoten.

Slätputs på hel tegelstomme, trefacksfönster med tunna, smäckra snickerier, allt i originalutförande tack vare sin höga grundkvalitet och gott underhåll. Huset har goda energiegenskaper tack vare den tunga stommen och har därför förskonats från olämplig tillläggsisolering. Den nuvarande ägaren avstod från att göra vita omfattningar runt fönstren vilket annars är vanligt vid omfärgningar om de görs utan eftertanke.

Eftersom denna bebyggelse uppfattas som relativt modern reflekterar man kanske inte närmare över vad utbyte eller förändringar av olika delar betyder för helhetsbilden. Det kan gälla både större förändringar som utbyte av ytskikt, lägenhetssammanslagningar och utbyte av enskilda byggnadsdetaljer som fönster, balkonger, portar, tamburdörrar osv.



Att tänka på
Var rädd om äldre köksinredning som ofta är av hög kvalitet - sätt värde på ett skafferi.

Balkonger är en viktig del av fasaden; deras utformning och konstruktion tillhör tidens arkitekturstil, ofta med lätta och smäckra konstruktioner i smide.

Undvik generaliseringar av typ »byt allt« eller »bevara allt«. God kunskap om underhållssituationen ger bättre underlag för bedömningar.

Det går kanske att åstadkomma likvärdiga fönster i plast eller aluminium men trä har visat sig ge bäst möjligheter att konstruera slanka profiler anpassade till ursprungsfönstren. Trots allt kanske reparation blir billigast.

Välj material och metoder som dokumenterat klarar sig länge.

Lerteglen är en väsentlig del av byggnadens uttryck. Behåll dem.

Bara ca 20 % av värmeförlusterna går ut via ytterväggarna. Energibesparande åtgärder bör därför i första hand inriktas på vindsisolering, otätheter och fönster.

Lars W. Grönberg är bitr. stadsarkitekt i Visby och ledamot av Styrelsen för Svenska föreningen för byggnadsvård.
 

Senaste Arkitekturhistoria

Att vända en atlantångare - Gula listan

Arkitekturhistoria Av: Johanna Roos

Med autosol mot framtiden

Arkitekturhistoria Av: Martin Rörby

Pensionat med innanfönster - historien om Villa Sjötorp

Arkitekturhistoria Av: Eva Löfgren

Hur kunde det gå såhär långt?

Arkitekturhistoria Av: Johanna Roos

Rädda vuxna räddar inga barn

Arkitekturhistoria Av: Per-Ola Åström

Betongvågen

Arkitekturhistoria Av: Gunnar Almevik

PBL 2011 - samma papperstiger med nya ränder

Arkitekturhistoria Av: Paul Hansson

Bakom gallren i Visby

Arkitekturhistoria Av: Per Westholm

Stenhuggarglädje i Moldavien...

Arkitekturhistoria Av: Bo Larsson

Om interiörens proportioner

Arkitekturhistoria Av: Stefan Günther

Se hit

Senaste byggnadskultur

byggnadskultur-1-12

Utomhus

Visste du att...


Föreningen finns även på
facebook och Twitter

Anmäl din e-postadress
och få vårt nyhetsbrev
Klicka här

Missa inte!

footer-energiboken

Energieffektivisering för småhusägare