Byggnadsvård Resurshållning |
|
Ur Byggnadskultur nr 1/2009
Detta nummer av Byggnadskultur handlar om hållbarhet och byggnadsvård. Hållbar utveckling och hållbart samhälle är visioner och mål i den allmänna debatten men för oss byggnadsvårdare har det en högst konkret innebörd.
Många av de hus vi arbetar med har väldigt många år på nacken. Det är hållbart. Och vi vet hur dessa år kan bli väldigt många fler. Det är hållbar utveckling. En förklaring är att våra äldre hus byggdes när materialen var dyra och arbetskraften billig. Då var man naturligt resurssnål. Det är något vi behöver ta lärdom av för en hållbar samhällsutveckling.
Jag tror att vi inom byggnadsvården är ganska bra hushållare med resurser jämfört med alla makeover-byggare. Men det räcker inte att vara resurshushållande för att trygga välfärden, vi behöver ju konsumera också. Byggnadsvårdens bidrag är att vår konsumtion är arbetskraftsintensiv, det kräver fler arbetstimmar att renovera ett fönster än att sätta in ett nytt, att måla med linoljefärg än att stryka på Ready.
Detta belönas faktiskt i den nya ROT-kampanjen eftersom just arbetskostnaden och inte materialkostnaden är avdragsgill (även om skörden av reklamerbjudanden i brevlådan visar att det finns gott om vägar att kringgå detta).
Svenska byggnadsvårdsföreningen har alltid uppmuntrat hållbart byggande och erfarenhetsbaserad kunskap. Kunskapsdagarna 2008 är ett bra exempel på detta. I samarbete med bqr, fibor och sfv kunde vi med hjälp av kunniga föreläsare lyfta fram kunskaper för framtida förvaltning och hållbart byggande, liksom samarbeten mellan utbildare och byggbranschen. Ni kan ta del av alla föreläsningarna på www.kunskapsdagar.com.
Byggnadsvårdsföreningen har också tagit ett nytt grepp om våra byggnadsvårdsläger, som mycket konkret, och dessutom under ovanligt trevliga former, lär ut hållbart underhåll och hållbart byggande.
Vi uppmärksammar också misshushållning med resurser genom vår förstärkta opinionsbildning. I höstas presenterade vi oss på fsbs (Föreningen Sveriges bygglovgranskare och byggnadsnämndssekreterare) utbildningsdagar i Visby. Det är nog i praktiken den grupp i Sverige som mest påverkar hur varsamheten efterlevs. Vi uppmärksammade kommunernas bristande tillämpning av pbl:s varsamhetsparagrafer genom att informera om och sälja Byggnadskultur nr 3-2008, tema Rivas eller sparas.
Sedan ett par nummer tillbaka visar den gula färgen med det svarta ögat vilka sidor och artiklar som handlar om opinionsbildning, och att vi håller ett öga på det som sker runt om i landet. På www.byggnadsvard.se publicerar vi Gula listan, där runt 50 hotade objekt finns utlagda, allt från idrottsarenan Strömvallen i Gävle till det magnifika Centralposthuset i Göteborg. Här kan man verkligen studera pågående slöseri med resurser! Skicka gärna in ditt eget bidrag!
Avslutningsvis ett litet tips till er som vill använda ROT-bidragen: kolla referenser innan ni drar igång ett bygge med en firma ni inte har anlitat tidigare! Annars kan det bli helt ohållbart.
Trevlig läsning!
|
|
|
och 
