Gusums bruk, anno 1653, står och förfaller. Likaså Jordberga sockerbruk. Vinden ilar genom Hästhagens bostadsområde i Söderfors och rummen på Stora hotellet i Falköping ekar tomma. Dessa ruiner finns nu förevigade i Jan Jörnmarks uppmärksammade bok Övergivna platser.
Miljonprogram i Hallstahammar, Västmanland.
Jan Jörnmark, docent i ekonomisk historia vid Chalmers och Handelshögskolan i Göteborg, svängde uppenbarligen in på helt rätt väg för några år sedan. Under en semesterutflykt återupptäckte han av ren slump Folkets park i Lindfors, Värmland; en festanläggning som minst sagt sett sina bästa dagar. (Mer om Lindfors finns att läsa i artikeln av Johan Stensson i Byggnadskultur nr 2/2007.)
- Festplatsen var som ett Angkor Wat, helt lämnat åt hundar och vargar.
Upplevelsen av platsen var så stark att Jan Jörnmark blev nyfiken. Han hade på känn att den här platsen inte var den enda i sitt slag.
Så påbörjades en lång resa på jakt efter ruiner från vårt 1900-tal. I samma veva startade Jan Jörnmark en webbplats - www.jornmark.se - där bilder av de nyupptäckta ruinerna lades ut allteftersom, tillsammans med historierna kring verksamheternas uppkomst och fall.
- Det skapade ett enormt intresse, berättar Jan Jörnmark. Folk älskar historia, det är ett kollektivt minne. Alla människor berörs ju på något sätt av detta, att byta arbete, att flytta. Många har sett sina föräldrar genomgå just detta.
Konsumtion, boende och arbete Övergivna platser ger en bild av 1900-talets Sverige genom tre större avsnitt; hur man konsumerar, hur man bor och hur man arbetar. Många känner förmodligen igen sina gamla arbetsplatser och bostadsområden. Men tanken är inte att boken ska vara en nostalgitripp, utan mer en både poetisk och saklig framställning av historien kring respektive plats och varför den har förfallit.
- För många var det ju traumatiskt när allt försvann. Om de kan bearbeta det genom boken är det förstås bra, menar Jan Jörnmark.
Bilderna förmedlar frusna ögonblick från några decennier sedan. Någonstans har en anställd varit på väg för att byta toalettborste. Den står kvar i sin cellofanförpackning på skrivbordet. Kanske har han just fått ett telefonsamtal, "vi lägger ner fabriken imorgon". Så lämnar han sitt kontor och går.
Skapande förstörelse Hur kommer det sig att hela industrier, nöjesparker, lyxvillor, hotell och semesteranläggningar kan ödeläggas så totalt, och så snabbt? Jan Jörnmark talar genast om globaliseringen av handeln.
- Den öppnare världsmarknaden ger oss fler alternativ samtidigt som efterfrågan konstant stiger. Människor får större frihet men också mer ansvar. Man måste förstå att vi "röstar" med varje krona, vi väljer aktivt.
Den stora ekonomiska boomen på femtiotalet skapade ett helt nytt konsumtionsmönster. Stora nöjesparker byggdes med svindlande hastighet, och när spritförbudet så småningom lättade ökade konkurrensen mellan utskänkningsställena. Nöjesutbudet i städerna lockade mer än de gamla dansbanorna i skogskanten. På så sätt är vi tillbaka i Lindfors, och i den övergivna Folkets park.
Ekonomen Joseph Schumpeter skapade på 1940-talet teorin om "skapande förstörelse", där han förklarar hur innovationer revolutionerar den ekonomiska strukturen. Genom ny teknik, effektivare produktionssätt och en större efterfrågan "förstörs" den äldre och mer ålderdomliga industrin och dess kapital. Det är alltså inte märkligt att Yxhult-Ytong, en av Sveriges största producenter av betongblock sedan 1930-talet, dukade under av villavågen med mexitegel som högsta mode under 70- och 80-talen. Plötsligt var det billigare att bo i villa än i nyproducerade miljonprograms-lägenheter, och förmodligen mer trivsamt!
Blädinge dansbana, Småland.
Makalös förändringskraft Idag stavas revolutionen digitalisering. Jan Jörnmark menar att den pågående digitaliseringen av vårt samhälle är något helt unikt:
- Den har en makalös förändringskraft. Sedan 1960-65 har priset på tekniken halverats.
Vilket har gett oss hemdatorn, mobiltelefonen, mp3:n. För jag antar att även din gamla LP-spelare numera lever en undanskymd tillvaro på vinden? Nutidens teknik får inte många år på nacken innan den kasseras och anses vara passé.
Det svenska ruinlandskapet Delar av vår historia under 1900-talet står därmed och förfaller runtom i landet. Jan Jörnmark menar att det inte blir så mycket mer än att ta några kort och lägga ut dem på sajten. Han ser realistiskt på möjligheten att bevara byggnaderna. - Så mycket pengar finns inte.
Jan Jörnmark menar att han inte är någon bevarandefetischist, men att man mycket väl skulle kunna spara några byggnader, till exempel på Trälen utanför Göteborg.
- De gamla byggnaderna tillför ett värde till nya lyxbostäder som byggs, de ger en historisk kontinuitet. Så skippa slottsutflykterna och herrgårdarna i höst, ut och upptäck - dokumentera det flyende 1900-talet!
Caroline Swartling är bebyggelseantikvarie och webmaster på Svenska byggnadsvårdsföreningen.
Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar. Du måste tillåta Javascript för att visa e-postadressen
F A K T A Fenomenet Urban Exploration Urban exploration är en global subkultur som exi-sterat åtminstone sedan mitten av 1980-talet. Kulturen bygger på att man utforskar platser som av någon anledning övergivits, till exempel nedlagda industrier, tunnlar, bostadshus och så vidare. Det handlar alltså om att upptäcka och uppleva miljöer som normalt sett är avstängda för allmänheten.
De flesta utövare av Urban exploration är yngre, men så kallade urban explorers förekommer i alla åldrar och alla yrken. Det som binder dem samman är ett starkt engagemang, intresse och nyfikenhet för hemliga miljöer. Subkulturen är spridd i stort sett över hela världen och lever ett eget liv i communities på Internet, där utforskarna lägger upp foton från sina senaste expeditioner. Där kan man också diskutera med varandra, utbyta tips och råd.
och 
